På repen
I går kväll hängde jag verkligen på repen vad det gällde mitt mående. 
Jag var nedstämd, uppgiven och kände mig både fysiskt och psykiskt slutkörd. När jag mår på det sättet så kommer fysiskt symptom också som ett brev på posten och i går kväll kändes det som att jag hade en rejäl förkylning på gång – kli i halsen, det sved i ögonen och ont i huvudet. Jag börjar dock lära mig hur jag fungerar så jag la mig tidigt och efter drygt elva timmars sömn är förkylningssymptomen borta.
Grundproblemet är nog tyvärr kvar, att jag är psykiskt utmattad just nu. Jag är slutkörd efter det renoveringsarbete som skett, stressad över det vi behöver göra här hemma och jag har ingen ork att göra ens de dagliga sysslor som måste göras. Helst vill jag bara sitta inne i ett mörkt rum och inget göra. Allt som antyder att jag borde göra nåt ger mig stresspåslag. Ett exempel är när jag var på väg att lägga mig i 
går och satt hustrun vid datorn och svor över Region Hallands tidsbokningssystem (hon skulle avboka en tid) och det gav mig som stötar av stress i kroppen, inte olika de man får när man tar i ett elstängsel, orsakade av en vilja att hjälpa henne. Hon redde givetvis ut det utan mig men så fort nåt dyker upp som jag känner att jag vill eller borde göra så skär det i kroppen.
Tora fortsatte att gå ut ur hagen under gårdagen så trots mitt mående var vi tvungna att göra nåt åt det idag. Lösningen blev att stängsla in den magraste delen av den frodiga hagen och att göra stänget 
ordentligt, med trästolpar och metalltråd längst ner. Jag har kollat att strömmen går runt i det nya staketet så förhoppningsvis ska Tora hålla sig i rätt hage nu. När jag var ute och tittade till hästarna under eftermiddagen så stod de dessutom inte ens i den nya hagen utan i den gamla,
”magerhagen”.
