Förra veckan var jag väldigt trött så det blev många tidiga kvällar för mig och det innebar att piprökningen låg lite på is. I går kväll orkade jag dock faktiskt sätta mig med pipan efter kvällsmaten och 
intagning av hästarna. Jag hade en periqueblandning i pipan, nåt som jag inte rökt på ett tag. Perique är en speciell sorts tobak som ursprungligen bara tillverkades på en enda plats i Louisiana. En viktig del av tillverkningsprocessen är att tobaken ligger i press och jäser i gamla whiskeytunnor i nästan ett år. Perique är en för stark tobak för att rökas som den är utan den blandas ut (ca 3-5 procent perique i en blandning) och då tillför den både kryddighet och djup. I gårdagens tobaksblandning fanns en tydlig ton av katrinplommon som kom från periquen.
Nåt annat jag gjorde i går som jag inte gjort på ett tag var att slå på säcken. I höstas var jag duktig och kombinerade löpningen med ett pass på säcken varje vecka men sen jag ökade löpvolymen så har jag inte orkat med det. Igår drog jag i varje fall på mig handskarna och körde ett pass och det känns i axlarna i dag.
Det var jag som stod för matlagningen i går (chili con carne) och medan jag råddade vid spisen så lyssnade jag på en av mina spellistor på YouTube. ”Paint it black” med Stones dök upp på listan och jag tappade koncentrationen på maten när jag kontemplerade hur väl känslan i låten fångar mitt mående just nu. Det är mycket mörka och negativa tankar och trots att vi går mot ljusare tider så känns framtiden inte så positiv. Jag kan inte peka på nåt särskilt problem som tynger mig, men det är som att jag plötsligt fått ett gäng extra tunga stenar i ryggsäcken.
