Planen överlevde inte den första kontakten med fienden
Äldsta sonen åkte till flickvännen i Bjärred i går eftermiddag och för att han inte skulle behöva släpa en resväska till skolan så var planen att jag skulle köra in den och ställa i ett skåp på stationen där han sen skulle hämta ut den. Jag tyckte det lät som en bra plan men Helmuth von Moltkes påstående om att inga planer överlever den första kontakten med fienden visade sig stämma. Fienden i det här fallet var förvaringsskåpen som inte fungerade, d.v.s. de gick inte att låsa. Tack och lov fick jag ställa in väskan hos kundtjänst så jag kunde lämna väskan och fortsätta med min dag.
Initialt bestod dagen av besök på några av stadens secondhand-butiker och på längre sikt fanns även ett möte med min äldre granne och hemtjänsten inbokat. Butiksbesöken resulterade i tre riktigt gamla plagg (en hatt och två kavajer) samt ett par relativt nya men helt oanvända (med vissa skönhetsfel) kängor (Clarks). En av kavajerna och hatten ska jag försöka sälja på Ragtime i Göteborg nästa vecka. Kängorna är till den blivande 18-åringen, han har inga läderskor utan går bara i sneakers och eftersom han är välklädd från vristerna och upp så tycker jag att han behöver nåt mer passande på fötterna också. Jag hoppas att han gillar kängorna, de kommer som en överraskning för honom.Lite trivia är att mina första riktiga läderskor också var ett par kängor från Clarks. Jag köpte de när jag besökte Irland efter att jag tagit studenten 1988.
Kavajen som jag inte ska försöka sälja köpte jag trots att den luktade lite svett. Jag brukar inte ge mig i kast med såna plagg men den var lite speciell, dels var den i en kraftig tweed (i mina färger) och dels var både den svenske tillverkaren och det Engelska väveriet spännande. Väveriet, James Watkinson i Huddersfield, upphörde 1980 och det var två år efter att den svenska företaget som sytt kavajen, Schlasbergs (Kunglig hovleverantör), gått i putten (TEKO-krisen).Jag behandlar kavajen med ättika, solsken och frisk luft och hoppas att det ska får ordning på lukten. Trots luktproblemen hade jag kavajen på mig när jag gick med Sigge i morse. Kavajen satt som en smäck. Nedan några bilder från promenaden.Innan jag kom ut med Sigge i morse så sydde jag lite. Jag håller på att göra om en kavaj som ”krympt” till en ”Gillet”, d.v.s. en ytterväst i tweed. Det är dagens bästa stund när jag sitter och syr tidigt och resten av familjen sover.
Idag har jag också kört lite med röjsågen. Jag orkar inte riktigt träna med en knapp timme med den är ett lagom pass – får både kropp och själ att slappna av.