Både gårdagen och idag har gått i röjsågandets tecken. Igår röjde jag inne i vår skogshage och idag röjde jag i den hage dit fåren ska flytta i midsommarhelgen. Jag har verkligen hittat glädjen i röjsågen igen. Röjandet har gått som hejsan, idag kanske det var lite väl mycket hejsan eftersom jag lyckades kapa både undertråden och den kabel som matar ström till staketet (vid olika tillfällen). Det var dock inget som inte gick att laga.

Under röjningen så har jag lagt in en lång paus för piprökning vardera dagen och båda pauserna har varit fantastiska. De har också det gemensamt att de tillbringats under ekar, även om dagens ek var av en helt annan dignitet än gårdagens. Idag satt jag mest och njöt av friden när jag satt under min ek medan jag igår hade mer fokus på omgivningen. Under gårdagen så tittade jag bland annat på den stenmur som löpte en bit ifrån mig. Jag noterade då, vilket jag aldrig gjort tidigare, att ett par av stenarna var huggna. Det känns som överkurs att lägga huggen sten i en gärdesgård i skogen men enligt sägnen så ska man ha brutit och knackat sten någonstans på fastigheten. Det finns tydliga spår av stenhantering i form av mängder med gatsten och huggna block men jag har aldrig hittat berg med de huggna och skarpa kanter som stenbrytning rimligtvis ger upphov till.

Jag är trött efter två dagars kroppsarbete så dagens inlägg blir begränsat till omfattningen. Det blir dock som vanligt några foton på slutet.

Var vänlig följ och gilla: