Sara Wedlund
De senaste kvällarna har jag tittat på gamla friidrottsmästerskap på telefonen medan jag suttit ute och rökt min pipa. Jag har gjort en spellista på YouTube med blandade lopp från Mexico city 1968 till 
Peking 2008. Där finns ett antal lopp från 1995 när friidrotts-VM anordnades i Göteborg (och Sara Wedlund var hela Sveriges favorit) och jag blev lite sentimental när jag såg de loppen eftersom de påminde mig om livet anno -95. Hustrun och jag pluggade på Ultuna och hyrde ett litet hyrt torp halvvägs mellan Sigtuna och Uppsala och bortsett från en del familjeproblem så var det en fantastisk tid. Torpet vi bodde i var väldigt speciellt med inredning i trä, udda detaljer (man hade bl.a. klämt in en bardisk i köket) och vi trivdes kanon ute på landet med skogen i ryggen.
Några andra som verkar trivas bra är ekorrarna som håller till i vårt hus. I går lyckades jag fota båda två, mor och avkomma, när de kikade ut från en hålighet i fasaden. Jag fick också en bild på mamman när hon klättrade på husfasaden.
De kommer dock tvingas flytta därifrån för den väggen ska tilläggsisoleras och få ny panel och då kommer hålet att täppas till men enligt vad jag kunnat läsa mig till om ekorrar så har de ofta flera bon i gång samtidigt så det behöver kanske inte vara nån katastrof för dem.
Inför renoveringen så håller vi så sakteliga på att tömma hallen (det går väldigt långsamt). Vi har i varje fall nästan tömt en byrå som står där 
och som nu väntar på att kånkas upp på ovanvåningen. Några av de sista sakerna vi slängde från byrån var telefonkatalogerna vi haft liggandes där. Det känns verkligen som om de är arkaiska rester av en svunnen tid och nåt som vi inte kommer att behöva igen.
Den kalla våren har gjort att jag legat lågt med gräsklippningen men i går så drog jag igång klipparen igen. Jag hade kommit ihåg att ladda batteriet så motorn startade som den skulle. Jag har inte mycket till 
ordningssinne men det lilla jag har tilltalas av en nyklippt gräsmatta.
Google maps har uppdaterat sina flygfoton över Rävinge till bilder de tagit efter förra vårens röjning av våra marker. Nedan så kommer några före/efter-bilder. Det syns att det är mycket mer öppet nu än tidigare men står man på marken så är skillnaden ännu tydligare.
