SD och finlandssvenskarna

Jag har fått svar från SD (från en partiledarassistent) angående mina fyra frågor om den ”svenska nationen” och finlandssvenskarna (klicka på “svar” så laddar ni hem svaret som pdf). Frågorna var:

1. Tillhör finlandssvenskarna i Finland den ”svenska nationen”?
2. Tillhör finlandssvenskar som flyttat till Sverige den ”svenska nationen”?
3. Tillhör jag, som är född i Sverige men som var finsk medborgare mina två första år, den ”svenska nationen”?
4. Har SD någon uttalad politik kring finlandssvenskarnas situation i Finland?

Svaret var ganska långt och allmänt hållet. Så vitt jag kan förstå så får finlandssvenskar, i både Sverige och Finland, själva avgör om de tillhör den svenska nationen. De enda kriterier som SD verkar ha, förefaller vara att man känner sig som svensk och att man följer ”svenska” seder, t.ex. firar midsommar (vilket man även gör i Finland), äter semlor (jag skojar inte, äta semla är ett ”svenskhetstecken”, fast man äter ju dem i Finland också…) och håller på Sverige när de möter Finland i sportsammanhang.

Den enda av frågorna som SD verkar vara säkra på är att de inte har någon uttalad politik kring finlandssvenskarnas situation i Finland.

För mig framstår SD:s nationsbegrepp som mycket flummigt. Individerna själva ska avgöra men någonstans i bakgrunden finns ändå SD som en slags ”överdomare”- ”följs svenska seder ordentligt?”. Det verkar dock inte finnas några ordentliga kriterier för vad som krävs för att ingå i den ”svenska nationen” (eller för vad som är svenska seder), förutom att man inte kan vara same eller praktiserande jude (för att inte tala om muslim). Kan man inte definiera ett begrepp så tycker jag inte man ska använda det, särskilt inte i sammanhang där xenofobi och rasism frodas.

Jag kan inte låta bli att undra hur det blir om man firar midsommar men även Eid al-Fitr och Halloween? Och det där med att hålla på det svenska landslaget, för vissa verkar det ju inte ens räcka att man spelar i landslaget. Zlatan har ju haft svårigheter att bli accepterad som svensk av den vikarierande SD-ledaren Mattias Karlsson.

Färgningen av rocken gick bra. Yttertyget sög inte åt sig så mycket färg (fodret blev väldigt mörkt) men jag är ändå nöjd med resultatet. Nu är rocken inte så skrikigt ljus utan mer beigebrun och därmed betydligt mer användbar. Den vänstra bilden är på rocken innan färgningen och den högra är på rocken efter färgning. Skillnaden blev betydligt tydligare i verkligheten än på bilderna.

Jag var ute donade en stund i dag, jag la bl.a. tillbaka nästan alla takpannor som flyttat på sig i stormen. Det var bara en som jag inte nådde från stegen. Jag ville inte börja klättra på taket när jag var ensam hemma (takpannorna och ränndalen var riktigt hala) så den fick vara.

När jag var ute så drabbades jag av ett plötsligt raseri mot björnbärsbuskarna som brer ut sig i några av rabatterna. Beväpnad med en avbitare attackerade jag dem. Jag har inga före och efter bilder, så ni får tro mig på mitt ord att attacken gjorde skillnad.