Bilen startade utan problem i morse. Jag svängde ändå förbi verkstan och kollade batteriet. Det var ok, laddat till 72%. På verkstan trodde de att problemet var att jag bara kör korta sträckor och att det tömt batteriet. Hustrun får börja ta min bil till jobbet en dag i veckan så att den rullar lite längre ibland.
För att ladda batteriet så körde jag en omväg hem och fick solen i ögonen en stund.
Jag kunde inte låta bli att tänka på Lars Winnerbäck när jag kisande körde på gamla E6:an. En av mina systrar skickade Winnerbäcks album ”Med solen i ögonen” till mig när jag mådde dåligt 1999. Jag spelade cd:n konstant de följande veckorna. Samma syster skickade året efter en ny cd med Winnerbäck till mig. Den här gången var den signerad av HONOM, till mig!!!
Kan en syster göra mer för en bror än så?
Under förmiddagen hann jag träna lite men även lappa ett hål i femåringens vinteroverall.
Han sliter rätt hårt på sina kläder så vi får se hur länge det håller. Och ja, han har själv valt färgen på overallen. Man vet var man har honom på lekplatsen.
Jag har stor behållning av att göra enkla hushållssaker som att lappa en overall. Jag vet inte varför men jag får en väldigt positiv känsla när jag gör sånt.
Ibland frågar jag mig varför jag har så oerhört mycket kläder. Även om jag försöker använda alla plagg så finns det skjortor och kavajer som jag kanske bara har nån gång om året. I dag så fick jag en del av svaret. Jag lyssnade på ett gammalt avsnitt av STIL i P1 som handlade om kashmere. Då blev jag sugen på att använda det och då kunde jag bara gå in i klädkammaren och plocka ner min kashmerekavaj.
Jag använder den inte så många gånger om året men den fanns där i dag och det satte lite guldkant på den här dagen.
Under eftermiddagen blev det mer sol i ögonen. När jag gick för att hämta posten så var solen på väg ner. Utsikten, i kombination med lukten av vår i antågande, gjorde en vardagssyssla till något speciellt.
