Kvalitén på mitt sovande varierar väldigt just nu, natten till igår sov jag bra medan jag i natt vaknade flera gånger och var väldigt nervös för nåt. Jag kunde visserligen somna om men jag sov väldigt ytligt. Vet inte vad som orsakade oron, kanske nån dröm jag inte kommer ihåg nu eller så var det bara den där diffusa oron som jag ibland drabbas av i vaket tillstånd. När jag sovit så dåligt som i natt så går jag som i en dimma hela den följande dagen, en dimma som präglas av ett väldigt sockersug. En trött Johan är alltid extremt sugen på sötsaker, jag försöker låta bli att äta några men det är en kamp jag oftast förlorar.

Eftersom jag sov bra natten till igår var jag ganska pigg under gårdagen (inga förkylningssymptom) vilket avspeglade sig i måndagens löppass som gick väldigt bra. Jämfört med springandet i söndags, då jag var trött, gick det fantastiskt mycket bättre igår. När jag springer så brukar jag ha ett par tajts under shortsen för att inte få skav på insidan av låren men nu när värmen kommit så har det blivit svettigt värre så jag testade att köra utan tajts igår. Det gick inte – efter åtta kilometer hade jag skav.

Idag har jag inte sprungit utan det blev gräsklippning på eftermiddagen istället. Värmen som kommit göra att gräset växer så det knakar, den har också gjort att kornet på åkrarna gått i ax.

Jag såg på SVTs hemsida att Läkemedelsverket undersökt solskyddskrämer och kommit fram till att det finns många på marknaden som inte håller vad de lovar. Efter att ha sprungit 15 kilometer i solskenet i går så kan jag dock konstatera att den kräm jag använder fungerar. Innan löppassen, om det är soligt, så brukar jag smörja in mina tatueringar med solskyddskräm för att de inte ska blekna onödigt fort. Det är kanske för sent för min tatuering på högerarmen eftersom den bleknat betydligt under de 25 år den suttit där. Hursomhelst så smorde jag in den innan jag stack iväg och när jag kom hem igen så kunde jag konstatera att det var en vit fläck över tatueringen så nån nytta måste solkrämen ha gjort (fotot blev tyvärr lite oskarpt).

Hia och Tora har aldrig riktigt blivit bästisar, inte som Hia och Pirana eller Hia och Zantos var men det kanske håller på att bättra sig på den fronten. I morse så stod de nämligen och kliade på varandra och det har jag aldrig sett dem göra förut (fler oskarpa foton).

Var vänlig följ och gilla: