Svamphundar
Nu har hustrun och sönerna återvänt från sitt julfirandet. De gjorde dock det med olika färdmedel – jag körde och hämtade hustrun och den sjuka sonen i Tidaholm (dit de fått skjuts) medan 16-åringen tog tåget hem. Det blev tajt att hämta honom i Falkenberg eftersom hans restid var kortare än vår men hans tåg blev försenat när två biljettlösa passagerare vägrade gå av så jag hann hem med 13-åringen och frun innan det var dags för den äldre sonen. Det blev 
ganska många mil körda igår men bilen är bränslesnål, snittade 4,4 l/100 km (det är en diesel). Det tycker jag är bra jobbat av den, det är ingen SUV men den är ända ganska stor.
Det är både skönt och inte att ha familjen hemma igen. Jag är trött och inte i form så ibland får jag spel på att ha dem runt mig. Det är inga stora utbrott utan det är mer en inre spänning, det är som att 
det kliar i hela mig och jag vill bara skrika ”Låt mig vara i fred! Prata inte med mig, titta inte ens på mig!”. I de stunderna är träning eller piprökning verkligen räddare i nöden.
Jag har ökat löpdistansen till 5,5 kilometer nu och det känns bra. Senare i veckan är planen att testa en
7-kilometers runda. Jag har varit disciplinerad och sprungit enligt det schema jag lagt upp även om vädret varit uselt. På juldagen sprang jag i blåst, regn och låga temperaturer men det gick bra, bortsett ifrån att jag glömt tejpa bröstvårtorna så jag fick skav och blodvite uppstod. Det är ett under att jag klarade av att genomföra passet trots den massiva blodförlusten…. Dagens löptur skedde inte heller i idealt väder, det blåste för mycket för att göra löpningen riktigt behaglig.
I blåsten så var hundarna väldigt pigga när jag tog ut dem på en stubbåker i eftermiddags. Sigge for 
omkring som en galning och vid ett par tillfällen så lyckades han faktiskt få Betty att haka på i leken.
Båda hundarna har blivit svamphundar, det vill säga de käkar svamp under våra skogspromenader. 
Det är inte matsvamp de konsumerar utan nån svamp som växer på stubbar. God verkar den i varje fall vara för jag har ett väldans sjå att hålla dem borta från svampstubbarna.
