Sydved
Idag hade jag tänk blogga om James Herriots böcker och om att höra röster men det har hänt så 
mycket på röjningsfronten att det blir röjning för hela slanten. Grannarnas litauiske dräng som gått här och slitit är klar med hagarna närmast gården och har flyttat till en av våra hagar som ligger lite längre bort. Jag har gått runt och fotat resultatet av hans vedermödor men det är svårt att få bilder som på ett bra och tydligt sätt visar hur röjningen förändrat hagarna. Det syns inte hur mycket sly som kapats och nu ligger på marken. Jag lägger in några före och efter bilder nedan. Före-bilderna är dock tagna 2018 så det var ännu mer vildvuxet innan röjningen kom igång. Av fotona framgår dock omfattningen av helgens röjning. 
I förmiddags var Sydveds representant här och vi gick runt och tittade på vad som skulle avverkas. Det allra mesta ska faktiskt ner, det som ska
sparas är ek och bok. Blir det glest mellan dem så ska huggarna lämna nån björk också. Det kan låta drastiskt, ser man på fotot till höger så kan man ju skönja en fin skogshage. Problemet är att lämnar man mycket träd kvar så kommer solen inte åt och då har gräs och blommor svårt att få fäste och slyn tar snabbt över igen (det kommer givetvis också krävas ett högt betestryck för att hålla igenväxningen borta).
Jag har varit lite orolig över att Sydved inte skulle vara intresserad av riset från röjningen och avverkningen men de kommer att ta det till flis. Himla skönt och hagarna kommer se kanonfina ut nyröjda och avrisade.
Till sist en ekorre som jag stötte på när jag var ute och inspekterade röjningen. 
