WSP
Jag är fortfarande arg och besviken (tyvärr kanske också lite bitter) på det företag (WSP)
där jag jobbade när jag blev sjuk 2007 (och där jag faktiskt fortfarande är anställd). Jag har ett ansvar för min sjukdom och för det som hänt men WSP saknade rutiner, kompetens och intresse att stötta mig, hantera min sjukdom och det som föregick den (vi talar ändå om ett företag som då fanns registrerat på Londonbörsen). Jag har mycket negativa tankar om företaget och hur de agerat sen 2007 men jag fylldes ändå av stolthet när jag i dagens HP läste att WSP för fyra år sen gjorde en utredning åt kommunen som förutsåg översvämningen i Getinge och gav förslag som skulle ha kunnat förhindrat det som hände nu i veckan. Bra jobbat alla inblandade! WSP är kanske ett skitföretag men det är fortfarande mitt skitföretag.
För ett tag sen skrev jag om att jag och min fru infört en ”Tidbank” för barnens spel på surfplattan. Jag kan nu rapportera att ”Tidbanken” fungerar. Häromdagen så gnällde ungarna över att de inte hade nåt att göra och att de ville spela på plattan.
Jag berättade att de nästan inte hade nån speltid kvar och vips var de ute på studsmattan. De studsade en timme innan de tröttnade och kom på att de faktiskt ville spela.
Jag älskar de irländska dialekterna, de är vackra och genuina. Irländarna tar det engelska språket till nya, högre höjder. Jag har tidigare länkat till klipp som driver med dialekten i Cork men sanningen är den att jag mer än gärna hade pratat med en bred Corkdialekt. Nån som pratar bred dialekt (från Derry) är Nadine Coyle (hon är tydligen känd från ett brittisk tjejband som heter ”Girls aloud”).
Det är så vackert! För mig är det dock ovant att höra en söt, späd tjej pratar på en dialekt som jag vanligtvis förknippar med (inte så söta) män som talar om konflikten på Irland. Därmed inte sagt att man inte kan se bra ut och slåss för Irlands frihet. Martina Anderson
var t.ex. känd som modell innan hon dömdes för att ha planerat bombdåd i England. Också hon har en vacker dialekt.
