Lågt i tak

Dagens inlägg handlar enbart om min praktik och kommunens nya kontaktcenter Halmstad Direkt. Läser ni vidare så förstår ni varför.

Jag var på praktiken idag och det verkar tack och lov som om ”min” enhets relation med Halmstad Direkt har förbättrats. Det ser faktiskt ut som att det kommer bli betydligt lättare för kommuninnevånarna att få kontakt med enheten framöver.

De planerade åtgärderna har inte nån koppling till mitt agerande som jag skrev om i bloggen i går. Förbättringarna beslutades innan jag tog kontakt med kommunalrådet, så det jag gjorde var därför helt överflödigt men det visste jag inte då. Jag kan ändå inte påstå att jag ångrar mig, det kändes rätt när jag tog kontakten (om än stressande) och det känns fortfarande som att det var nåt jag behövde göra. Om inte annat för min sinnesfrids skull.

Min relation till Halmstad Direkt har dock försämrats. På praktiken i dag så blev jag ombedd att komma in till chefen en stund. När hon bad mig stiga in så tänkte jag att det kanske hade med gårdagens agerande att gör, att nån blivit förbannad för att jag engagerat mig i Halmstad Direkt. Jag hade både rätt och fel. Det gällde Halmstad Direkt men inte gårdagen utan det blogginlägg som jag skrev den 28:e april.

På Halmstad Direkt har man sett inlägget och nån där verkar ha tyckt att det är illojalt mot kommunen. Den personen har sen kontaktat Socialförvaltning och framfört sina synpunkter. Socialförvaltningen har därefter bestämt sig för att jag ska informeras om att man som praktikant har vissa krav på sig att vara lojal gentemot arbetsgivaren. De kraven är dock inte lika långtgående som de som gäller för en anställd.

Det otacksamma uppdraget att informera mig om sakernas tillstånd landade hos min chef. Vi pratade en stund och så fick jag dokumentet ”Anvisning medarbetares användning av sociala medier”

Jag vill vara väldigt tydlig med att ingen har uttalat några hot om åtgärder för det jag skrivit. Jag vill också vara väldigt tydlig med att jag ser det inträffade som ett tecken på att det är väldigt lågt i tak inom Halmstad kommun.

Jag vet verkligen inte om jag ska skratta eller gråta? Jag blir både beklämd och smickrad av det inträffade. Beklämd för att det finns personer på Halmstad Direkt som inte har viktigare saker för sig än att engagera kommunen i vad JAG har bloggat. Det är ju inte som att bloggen har 200 000 träffar på en veckan. Jag blir samtidigt smickrad eftersom jag tolkar reaktionen som att jag trampat på en öm tå och att det finns fog för min kritik. Hade den varit osaklig eller fel så hade de ju sagt det och inte kommit dragandes med nåt tjafs om lojalitet gentemot kommunen.

När det gäller lojaliteten så är det så att jag inte är lojal med organisationer, jag är lojal med personer och på ”min” enhet så finns det många personer som jag är lojal med. Om jag upplever att kommunen inför ett system som försämrar deras arbetssituation, och dessutom försämrar för deras klienter, så kommer jag att säga det. Lojalitet med Halmstad kommun är en icke-fråga för mig. Nåt som dock är problematiskt för mig i den uppkomna situationen är att den kombination av engagemang och storhetsvansinne som jag skrev om i går har en förmåga att driva mig hårdare än vad jag orkar med. Det har hänt förut och nu håller jag emot allt jag kan för att det inte ska inträffa igen.

Nåt jag inte kan låta bli att undra över är hur många personer som mitt blogginlägg studsat mellan innan det till slut landade i knät på min stackars chef? Hur många personer har slösat bort sin tid på ett sketet blogginlägg från mig?

När det gäller vad jag gjort rörande Halmstad Direkt så har jag bloggat och agerat i egenskap av en engagerad privatperson. Jag har framfört mina personliga åsikter och inte redovisat några uppgifter som inte är offentliga. Jag har inte namngett eller ”hängt ut” någon person och det av den enkla anledningen att om någon ska hängas ut på min blogg så är det jag. Jag har för avsikt att fortsätta blogga på det viset.

Jag hade en hel drös med andra saker jag tänkt ta upp i dag men Halmstad Direkt har tyvärr tagit all min energi så jag avrundar nu och hoppas ha ork att återkomma om kastanjeborrar, surr i trädkronor och tweedkavajer m.m. i morgon.