En dålig start
I morse sov jag ända tills femåringen väckte mig vid sju. Ingen oro, ingen ångest när jag slog upp ögonen. Det var så skönt.
I går vaknade jag dock vid 05.15 och var väldigt orolig, sen hade jag svårt att somna om. Oron satt i (trots Piggelin, ”The Ring” och bensodiazepiner)
även efter att jag gått upp och ätit frukost. Jag var fortfarande orolig när jag satte mig i bilen för att åka till simskolan. När jag klev ur bilen vid Getingebadet så var oron helt borta. Uppenbarligen går den att distrahera bort. Planen framöver är att gå upp och träna om jag vaknar vid 5-tiden och är obehagligt orolig. Morgonträningen i Finland var jättebra för mig så jag tänkte försöka kombinera morgonträning med att distrahera bort oron. Hinner jag inte ut och springa, eftersom jag ska med sonen till simskolan (kl. 8 varje vardag de kommande två veckorna), så går jag ut och slår på säcken.
Trots den dåliga starten blev gårdagen en ganska bra dag. Efter simskolan så tränade jag och sen klippte jag och femåringen gräset. Han åkte med mig på gräsklipparen och även om vi inte kunde prata så mycket (buller + hörselkåpor)
så var det ändå trevligt. När vi klippte vid hallonbuskarna gjorde vi korta pauser och plockade lite bär. När vi passerade ett körsbärsträd så lyckades han också sno åt sig ett körsbär i farten.
På eftermiddagen behövde min fru jobba lite (hemifrån) så för att hon skulle få lugn och ro så åkte jag och lillgrabben på en liten utflykt. Först åkte först vi till Lettlandshjälpen i Slöinge. Där köpte vi bl.a. knappar som pojken ska ha när han varmlimmar.
Sen åkte vi till ”Kaffetorpet”
som är ett nyöppnat kafé som ligger strax söder om Getinge (längs med gamla E6:an). Jag nöjde mig med en kopp kaffe och en citronkaka medan sonen gick loss på en sirapskaka, en schackruta och en skål med vaniljglass och hallon.
På kvällen så grillade vi. Köttet var okomplicerat men min fru gjorde en väldigt god grönsakspaj som kräver lite mer
arbete än den färskpotatis/klyftpotatis vi brukar ha när vi grillar. Min fru och jag avslutade kvällen med att äta jordgubbar och glass medan vi så på ”Livet leker”
av Mike Leigh. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om filmen. Jag brukar gilla hans filmer (även om han inte är lika bra som Ken Loach) men jag kom aldrig riktigt in i den här, varken karaktärerna eller dialogen berörde mig riktigt.
I dag på morgonen så har jag och femåringen börjat lava den klyvda veden. Hans bidrag är att sitta i skottkärran när jag kör mellan vedhögarna och vedtraven och att stå för dialogen. Som han snackar! Just nu är det väldigt mycket om ”Hay day”
och ”Minecraft”. Jag begriper inte mycket men jag har förstått att det är viktigt att komma upp till högre ”levllar” (han bara stirrar på mig när jag föreslår att det kanske heter ”nivå” och inte ”level”)
