Det gack!
För över en månad sen gick kontakten till 11-åringens hörlurar sönder när den var instoppad i hans telefon. 
Jag försökte utan framgång att pilla ut den med hjälp av en pincett, jag provade också att borra fast en tunn borr i lurkontakten men inte heller det fungerade. När jag googlade efter metoder att ta till så fanns där, utöver anhängare av borr-metoden, flera som förespråkade superlim på en smal pinne. Jag tyckte det kändes lite riskabelt eftersom jag var rädd att limma fast kontakten. Jag sa därför att vi skulle ta telefonen till en reparatör och höra vad de hade att säga. Att få mobilen till nån som kunde laga den tog dock lång tid och det var inte förrän i fredags som vi gjorde det. Beskedet vi fick var att de inget kunde göra men de tyckte vi skulle prova lite superlim på en smal pinne….
Vi gjorde inte nåt limförsök förrän i går kväll. Till min stora förvåning så lyckades det faktiskt, ett par droppar lim på en smal pinne, lite torktid och sen ett ryck!
Nu är skotaren här och kör ut ris och virke hur skog och hagar. Det blir väldigt mycket ris. Jag är faktiskt orolig att hagen där de lägger upp det inte ska räcka till.
Skotaren 
började med att köra ut riset ur vår finaste hage (Kurts hage) och de som ska använda vår mark har redan satta nytt stängsel och släppt kvigor där. När kvigorna betat klart så är planen att vi ska släppa fåren där. Än så länge går de i Vinterhagen här hemma även om det är lite dåligt bete där just nu. Tidigare gick de i hagen där riset ligger nu men när skotaren dök upp så fick vi flytta på dem.
När jag sitter ute och röker pipa på kvällarna så har jag kameran med mig i förhoppningen att steglitserna ska visa sig igen. Tyvärr har de inte gjort det men jag såg dock två andra när jag promenerade med Betty igår. Hållet var långt men jag provade ändå att fota dem i flykten. Resultatet blev som synes inte särskilt bra, det hjälpte inte heller att zooma med bildredigeringsprogrammet.
Till sist några överblivna bilder. 
