Jag känner mig ofta dysfunktionell i förhållande till min familj. Jag upplever att den består av tre barn och en vuxen, inte två vuxna och två barn. 3kidsandamom_aDet är verkligen inte jag som är den ensamstående vuxne. (Bild.jeffcable.blogspot.com) Jag känner att jag inte orkar vara tillräckligt delaktig i vardagssaker t.ex. matlagning, ekonomin eller saker rörande barnen. Jag saknar orken eller så får jag ångest när jag försöker.

Nu senast gällde det en diskussion om vad vi ska begära för stallhyra av eventuella nya hyresgäster i stallet. Min fru och jag satte oss ner för att diskutera men efter en stund fick jag en ångestattack och klarade inte av att fortsätta. Det låser sig för mig och jag får panik och känner bara ”vad som helst blir bra! – vi säger så! – kan vi inte avsluta det här nu!”. Det är inte första gången det händer. Ofta rör diskussionerna ekonomi men ibland kan det vara triviala saker som vad vi ska äta till middag den kommande veckan.see no evil_mindre_a

(Bild www.flickriver.com)

Var vänlig följ och gilla: