En glad nyhet?
När det mörknade i går så tog jag mig samman och gick ut och nackade gammeltuppen. Jag hade gruvat mig för 
det hela eftermiddagen så det var skönt när det väl var gjort. Efteråt var jag rejält trött så det blev en tidig kväll. Idag grävde jag ner tuppstackarn på gödselstan så nu det enda som är kvar från i går 
några fläckar på ekbordet som fick agera huggkubbe.
I förmiddags så körde jag det första riktiga löppasset på länge. Det kändes bra när jag sprang men jag har varit väldigt stel i vaden/hälsenan efteråt. Jag har kört med TENS-apparaten och det har hjälpt lite.
Vid lunchtid så såg jag årets första sädesärla men till min stora förtret så hade den flugit sin kos när jag fått tag i kameran. Under eftermiddagen så gick jag en liten promenad för att försöka få se den igen. Jag hade ingen framgång med sädesärlan men jag såg däremot två glador.
Först såg jag en glada som cirklade över skogen, efter några varv så landade gladan i ett träd och jag smög närmare. 
Jag smög dock inte tillräckligt bra för gladan lyfte ganska snabbt.
När jag gick ännu lite närmare så stack det iväg ännu en glada mellan träden.
När jag spanat lite så fick jag syn på vad som skulle kunna vara ett gladbo. Enligt Wikipedia så är gladbon
ofta relativt små och det här boet var ganska litet. Det vore jättekul om ett gladpar häckade här. Fast det är klart, två glador med hungriga ungar kan ju påverka hönspopulationen negativt. Jag tror inte att hönsen gör samma ”cost-benefit”-analys i den frågan som jag gör.
Det var mycket rovfåglar idag. När jag skjutsade nioåringen till tennisen så satt det en tornfalk på en vägmarkeringskäpp längs med vägen. När vi närmade oss så drog den (falken alltså) iväg som ett litet streck strax ovanför marken. Falken på bilden är inte den vi såg men vår falk flög verkligen så lågt att vi såg ovansidan på den som man gör på fotot nedan.
Avslutningsvis – dagens fårskalle, och två krokusar.
