En klarinett i hallen
När jag i förmiddags började spåna på det här inlägget i så hade det rubriken ”Har nån sett Stout?” Han har nämligen varit försvunnen ett tag, han var inte borta så länge men tillräckligt länge för att vi skulle hinna bli oroliga. Han följde med mig och barnen till skolbussen i går morse men blev skrämd av en bil. Det resulterade i att han började springa hemåt och då kom det ännu en bil, varpå han sprang ännu mer. Jag filmade faktiskt när han blev skrämd och galopperade iväg. När han sen inte visade sig under hela gårdagen eller i morse (även om han mest är ute så brukar han visa upp sig ett par gånger om dagen) så började jag befara att det filmklippet var det sista vi skulle se av Stout. Under förmiddagen idag så dök han dock upp.
När jag och ungarna gick till skolbussen i morse så fotade jag några kvigor i en hage. Vi brukar gå förbi dem och jag brukar plåta dem med mobilen. Äldsta sonen undrar vad jag ska med alla kobilder till men jag försöker bara ta en bra bild med lite kokänsla i. Om jag använde vår riktiga kamera så hade oddsen varit högre att jag skulle få till en riktigt bra bild men jag vill försöka med mobilen. Morgonens bild blev så här.
Den kommande veckan så kan jag inte använda vår systemkamera för att fota kvigorna, kameran är nämligen på Island med min hustru. I förmiddags så reste hon dit med sina föräldrar på några dagars semester innan hon sen ska konferera utanför Reykjavik resten av veckan.
Med hustrun på Island så blir jag ensam med pojkarna här hemma. Det kommer gå bra men jag vet att jag kommer spänna mig och tycka att det är jobbigt när de tjafsar eller bråkar med varandra. De kommer å andra sidan tycka att jag är skitjobbig som tjatar och gnäller på dem. En stor del av tiden så tror jag dock att vi kommer ha det väldigt bra. Jag ska försöka ha en ”grabbvecka” med pojkarna när vi är ensamma. Ikväll åt vi t.ex. pizza framför tv:n och drack dessutom läsk till. Sånt gör vi inte i vanliga fall.
Åttaåringen har börjat spela klarinett och i eftermiddags så var det repetition inne på Kulturskolan i Halmstad. Jag och barnen kom i väg hemifrån i god tid men efter att ha kört ut på motorvägen så kom jag på att klarinetten stod kvar i hallen. Jag hade tänkt lyfta ut den i bilen innan jag packade in ungarna men så glömde jag bort det. Jag körde av E6:an i Kvibille och körde hem och hämtade den svarta klarinettportföljen. Vi blev givetvis sena till repetitionen men inte med mer än fem minuter. Medan sonen spelade så gjorde jag och sexåringen några ärenden och då lyckades vi fota en tjusig dubbel regnbåge. Efter det så återvände vi till musikskolan och satte oss med de andra föräldrarna som väntade på sina musicerande barn. Jag lyssnade när de andra pratade utan att själv säga särskilt mycket. De verkar alla vara musikaliska och spelar instrument eller sjunger, det var t.o.m. en som pratade om en föräldraorkester. Det är absolut inget för mig.