Ensam hemma
Efter att ha haft (olika) gäster i huset i en vecka så har det varit skönt att var ensam hemma idag. Det är inte det att gästerna varit jobbiga utan det att jag behöver dagar när jag är helt ensam och kan fnula omkring ostörd.
Min ensamhet har jag ägnat åt att sy, träna och klippa gräset. Sömnaden var delvis ”gör om, gör rätt” – jag la upp ett par blå sommarbyxor för några veckor sen
och efter att ha haft dem några gånger så kände jag att de var lite, lite för korta för min smak (modemässigt var de förmodligen för långa). Innan jag lärde mig sy så hade jag inte brytt mig om att få det ändrat men nu sprättade jag fållen och la upp dem igen. Den här gången tror jag att jag fick rätt längd på dem. Förutom att fålla byxor har jag även sytt på en väst. Jag köpte en röd väst i våras men jag måste lägga in en kil i ryggen innan jag kan ha den. Jag påbörjade det arbetet innan sommaren men har inte kommit mig för att göra klart det. Västen har hängt nålad och färdig att börja sy på i klädkammaren men jag har saknat lusten att ta tag i den. Idag hade jag den lusten. Jag blev inte helt klar men jag kom en bra bit på väg.
Kilen blir inte så diskret men å andra sidan syns den desto bättre.
I morse så kändes det som om dagen var oändlig och jag hade all tid i världen. Jag skulle hinna allt jag ville göra och dessutom softa och kanske titta lite på film också.
Jag har inte sytt riktigt så mycket, sprungit riktigt så långt eller klippt riktigt så mycket gräs som jag hoppades. Jag har dock hunnit en del och jag har också haft tid att sitta vid datorn, dricka kaffe och äta knäckemacka med ost (det blir en del smulor i tangentbordet) och surfa lite planlöst.
Avslutningsvis visar jag en bild på killarna i glencheckrutiga kepsar. De senaste veckorna har jag hittat varsin rutig keps till pojkarna hos KRIS och på Emmaus. Modell och rutmönster skiljer sig åt men killarna är ändå oerhört charmiga i sina, nästan lika, kepsar.
