Fotattack
Den här helgpermissionen börjar lida mot sitt slut, vid lunchtid så ska jag åka tillbaka till avdelning 19. Helgen har varit sådär. Fredagskvällen var bra medan gårdagen var jobbigare. Känslorna har fluktuerat väldigt mycket,
glädje har blandats med uppgivenhet och sorg och växlingarna har varit väldigt snabba. De tvära kasten i hur jag mår tycker jag är jobbiga, både jag och omgivningen har svårt att hänga med i dem, och de känns också som ett tydligt tecken på att det är ett fel som är trasigt någonstans.
Innan jag åker tillbaka till sjukhuset så ska jag försöka springa en sväng och slå lite på säcken. På väg till sjukhuset ska jag stanna till och försöka köpa några julklappar
till pojkarna. Jag vet vad jag letar efter så jag hoppas det ska gå snabbt och stressfritt.
Min fru och barnen ska åka till några kompisar och hämta julgranar idag (vi 
brukar ha en inne och en ute). Jag känner att jag inte riktigt orkar med det utan ser istället fram emot en väldigt lugn och stilla eftermiddag på avdelningen. Planen är att mest sitta i en fåtölj i dagrummet och slötitta på tv. Eventuellt tittar jag på en film. Jag köpte den fjärde Bourne-filmen
på Emmaus förra veckan och jag tror att den är lagom lättsmält. Vill jag se nåt med lite mer substans så har jag ”On the edge” med mig. Det är ett drama, med komiska inslag, som skildrar några unga människor på en psykavdelning i Dublin.
Jag kan inte låta bli att fotografera Stout och lägga ut bilderna här. Det är väl ungefär vad andra människor har Facebook till. I går dokumenterade jag en av kattens fotattacker, han börjar bli riktigt våldsam när han går till angrepp.
