I går gjorde jag nåt som jag har som målsättning att inte göra. Jag gick in och ändrade i bloggen långt efter att jag publicerat inlägget (Katolik?).
Jag kan ibland känna en press att mitt bloggande måste vara jättebra, hela tiden. Det leder till att jag går in och ändrar i inläggen efter att de publicerats. Oftast ändrar jag bara småsaker. Ibland fastnar jag i ”vinkelvolten” och går in och ändrar, gång på gång, på gång på….massvis av gånger.
Jag tycker ändrandet är problematiskt eftersom jag inte kan ”släppa” inläggen och gå vidare. Det blir en onödig stress. Jag har därför satt upp som mål att bara göra en enda ändring (i anslutning till publiceringen). Hittar jag “fel” efter 
det så ska jag låta dem vara och se det som träning i att inte hela tiden försöka få allt perfekt. ”Good enough” räcker!
Jag kunde inte riktigt släppa gårdagens inlägg. Vid 21-tiden (inlägget gjordes på fm) stod jag inte ut längre utan gick in och skrev om det sista stycket . Jag tror det blev en förbättring. Jag blev i varje fall lugnare.
För att slippa pressen skulle jag ju kunna skriva ”inlägg” utan att ha bloggen. Jag är dock övertygad om att jag inte skulle sätta mig ner och skriva om jag inte hade bloggen, om inläggen inte skulle läggas ut. Publiceringen är viktig.
Skrivandet är jättekul. Att försöka leka med ord och hitta bra formuleringar känns väldigt kreativt och roligt. Det är när jag ska trycka på knappen för ”publicering” som stressen kommer.
Jag jagar inte läsare eller ”likes” men jag vill ändå att texterna ska vara bra. Det är kanske för att de är personliga, det finns alltid rätt mycket av mig i dem.
Jag har flera gånger skrivit om att jag har ångest på eftermiddagarna. Vad den beror på blir jag inte klok på men det yttrar sig alltid som en klump i magen, precis där revbenen går ihop med bröstbenet. Därifrån är det som ”trådar” av ångest som går ut i kroppen. Ut i armarna och ner i låren, jag blir darrig och matt.
Ibland tänker jag att ”eftermiddagsångesten” delvis beror på att jag ser ”fel ”sorts filmer, för mycket ”jobbigheter” och för lite ”feel-good”. I går mådde jag riktigt dåligt på eftermiddagen, efter att ha sett två filmer med jobbiga slut. Först ”En förlorad värld”
och sen ”Snabba cash II”. Väldigt olika filmer men i båda går det åt helvete på slutet. Jag borde kanske titta på roligare filmer men jag orkar inte riktigt. Jag står och håller i skivorna men kan inte förmå mig att stoppa dem i DVD-spelaren. Det är som att behöva äta nåt man inte tycker om bara för att det är nyttigt. Jag vet inte om jag kanske ska tvinga mig att göra det.
”Snabba cash II” var verkligen inte bra. Filmen gick bara ut på att allt skulle skita sig för alla inblandade. Första filmen, ”Snabba cash”, tyckte jag var bra. Det var en spännande blandning av yta och innehåll. Tvåan var bara yta, inget innehåll. Lik förbannat såg jag färdigt hela filmen.
