Jag hade inte tänkt att skriva nåt idag eftersom dagen varit ganska rörig och jag känner mig lite ur slag. Men sen hände nåt och det blev ett blogginlägg i varje fall.
Det som hände började med att jag vid lunchtid skulle flytta Gwanwyn från en hage till en annan. Jag brukar ju släpa med mig kameran men det regnade så den fick bli kvar inne. När jag kom till hagen så såg jag bromsspår av hovar i leran och att den nedre tråden på grinden var uttöjd. Gwanwyn måste ha sprungit mot grinden och inte lyckats bromsa i tid. Jag hittade henne i hagen och hon rörde sig bra och hade inga sår så det var nog inget allvarligt.
På väg till hagen som Gwanwyn skulle till så hade vi vid två tillfällen närkontakt (typ 3 meter) med två olika harar. Jag svor över att jag lämnat kameran inne men det var ju inget att göra nåt åt. När jag släppt ut Gwanwyn där hon skulle gå i eftermiddags så hämtade jag kameran för att dokumentera bromsspåren och grinden innan jag lagade den. Medan jag höll på att laga grinden så tittade jag upp och då satt en hare bara två meter ifrån mig! Mina rörelser när jag fumlade med kameran skrämde den så jag fick bara en bild på den i flykten.
Efter att jag lagat grinden så gick jag till pannrummet och satte på strömmen i staketet igen. För blött idag för att laga staket med strömmen på…. När jag klev ut från pannrummet så fick jag syn på en hare som satt på gräsmattan. Om inte haren var helt blind så måste den ha sett mig men den visade inga tecken på att fly. Istället hoppade den runt och sniffade efter nåt på gräsmattan, det såg nästan ut som om den följde ett spår. Jag tog några kort på det hela och sen gick jag in efter videokameran men när jag kom ut igen så var haren försvunnen.
Jag gick in och skulle börja fixa en sen lunch när jag såg haren på gräsmattan igen. Raskt fram med videokameran igen (medan jag skänkte en tacksamhetens tanke till hustrun som nyss putsade fönstren) och började filma från vardagsrummet. En del av filmen finns nedan så jag ska inte berätta vad som hände men jag kan säga så mycket som att jag kunde gå ut utan att skrämma haren. Det som fick den att till slut ta till flykten var att Stout började visa intresse för den.
Frågan jag ställer mig efter dagens alla harar är “hare hänt nåt som gör att hararna flockas?” (efter den där meningen så börjar jag tro att jag bott för länge på Västkusten…).
Till sist några blandade bilder från de senaste dagarna. Den sista bilden är på en rödstjärt men tyvärr är rödstjärtarna hopplösa att komma nära så bilden blev inte så bra. Det är dock min bästa rödstjärtsbild hittills.
