Jag ropade ”Hej!” innan björnen var skjuten…
För nån vecka sen så skrev jag att det företaget (Getinge grus) som sorterar jord härute fått till en lösning med Kommunen och Länsstyrelsen som låter Getinge grus jobba på samtidigt som backsvalor (eventuellt) häckar i 
jordhögar jämte. Jag var tydligen lite för snabb med det beskedet för idag var myndigheterna ute och hade syn på platsen innan de fattade ett beslut – som sen blev det jag redan bloggat om. Jag tycker det är skönt att det löste sig smidigt för hade det inte gjort det så hade företaget förmodligen raserat rasbranten där svalorna kan häcka innan fåglarna anlänt (de är helt i sin rätt att göra det). Nu blir det förhoppningsvis backsvalor här i år igen och det ser jag fram emot!
I förmiddags träffade jag en läkare på vårdcentralen i byn och till min förvåning så trodde han inte att 
mina magproblem var psykosomatiska. Han tror att det är ett virus eller en bakterie som spökar så jag ska lämna avföringsprov som de ska ta en odling på. På vårdcentralen tog de en snabbsänka (P-CRP) på mig och den visade på 37 när den borde varit under fem. Trettiosju är ju inte jättehögt men det indikerar väl ändå att det nåt fysiskt fel på mig?
Även om jag inte mådde bra så utnyttjade jag läkarbesöket till att klä upp mig lite. Jag provade en lite mer vågad utstyrsel först men som jag mår nu så kände jag mig inte bekväm i den så det blev nåt diskret och enkelt istället.
Jag har ondgjort mig över läkarna på Getinge vårdcentral många gånger men dagens tjomme var faktiskt riktigt bra. Första intrycket
imponerade inte men han var bra att prata med och förklarade tydligt vilka slutsatser han drog och varför. Som bonus så bjöd han också på beröm när vi diskuterade mina mediciner och han förstod att jag slutat med sömntabletterna på egen hand. Det är jag inte van vid, den senaste läkaren jag träffade på Psykiatrin (på ett ordinarie besök) sa inte flaska om det fast saken var uppe och det var en nyhet för honom. Jag har kämpat, och kämpar, som fan med sömntabletterna och det känns bra att få en eloge för det.
Efter läkarbesöket så svängde jag inom Konsum och köpte Proviva och en lunchbaguette. Jag har 
ingen vidare matlust nu men Proviva (hallon och granatäpple) smakar fortfarande bra och på Konsum har de goda köttbullsmackor som jag också förmår äta. Nötterna i den blå skålen är för att jag ska få i mig extra salt. De senaste dagarna har jag fått krampkänningar i vaderna och jag tror att det kan bero på en taskig saltbalans i kroppen just nu.
Magproblemen gör att jag inte orkar, och vågar, gå långa promenader med hundarna så det har mest blivit fram och tillbaka på grusvägen som går nedanför vår lilla gård. I går eftermiddag så vågade jag mig dock ända bort till hagen där korna går nu. Sigge tyckte det var spännande och ville leka med kalvarna men de var inte riktigt med på noterna.
