Jennifer Johnson
Jag är svag för sentimentala låtar som blickar tillbaka på förhållanden som varit. Jag vet inte om jag är mer tillbakablickande än folk i allmänhet men den typen av låtar slår an en sträng i mig som gör mig lite 
gråtmild.
Orsaken till att det här ämnet dyker upp just nu är att jag precis upptäckt en sån låt med Rober Earl Keen – ”Jennifer Johnson and me”. Den är som gjord för mig! Andra liknande bra låtar är:
Lars Winnerbäck – ”Hjärter Dams sista sång”
Steve Earle och Emmylou Harris – ”I remember you”
Jag har påbörjat arbetet med att sy en väst som matchar min nya kostym från Rose & Born. Jag sprättade isär extrabyxorna jag köpte och la sen ut dem för att kunna se hur mycket tyg de gav. Jag passade 
in en västhalva på tyget och efter en del vånda (jag drar mig alltid för att börja klippa, det känns så oåterkalleligt) så klippte jag ut det tyg som ska bli ena framstycket. Nu återstår att sicksacka kanterna och sy fast tyget innan det knepigaste momentet kommer, att sy knapphålen men har jag väl kommit så långt så löser det sig nog på nåt sätt.
Vädret idag har, hittills, inte varit så dåligt som jag befarade att det skulle bli. Det regnar och en utevistelse är inte så lockande men nåt syndaflodsregn är det inte frågan om. Sexåringen och jag har hållit oss inne hela dagen, det har blivit en del Lego, lite iPad eller tv och så har jag läst för honom. Tyvärr vill han bara höra Kalle Anka och det är inget kul att läsa serier högt.
Ett tag så hade jag tankar på att sonen och jag skulle göra nåt under dagen. Vi hade kunnat åka och tittat på gatuteaterfestivalen i Halmstad eller till marknaden i Medeltidsbyn i Jonstorp utanför 
Halmstad. Jag har dock inte haft ork att ta tag i det, så vi får skrota härhemma i stället.
