Julafton i år med
Det blev julafton i år med. Tyvärr har jag inte blivit kvitt min förkylning, i går var den till och med 
värre än tidigare. Idag är den lite bättre men det dunkar fortfarande rejält i bihålorna när jag böjer mig ner, t.ex. för att knyta skorna.
Jag är inte särskilt taggad inför julfirandet men med ungarna är det verkligen tvärtom – de är supertaggade! För mig är nog kvällen innan julafton den bästa. Jag minns den från 
när jag var liten, vi klädde granen, gjorde skinkan och jag var full av förväntning. Jag hade lite av den positiva julkänslan när jag satt uppe sent i går och alla andra hade gått och lagt sig. Jag släckte ner så att det bara var granen och ljusstakarna som lyste upp köket (fotot blev inte bra så ni får nöja er med ett foto på granen i dagsljus). Tyvärr gör min förkylning att jag går miste om en annan mysdimension kring julen, lukten av gran och hyacint.
Orsaken till att jag satt uppe sent i går var att jag snidade på en pipa och funderade över livet. Det 
förstnämnda var bra för sinnesfriden men inte det senare. Pipan blev inte klar i går men jag kom en bra bit på vägen och är väldigt nöjd med hur jag fick till borrningen av rökkanalen – det är sällan det stämmer så bra på mina pipor. Förkylningen har gjort att jag inte rökt en pipa på nästan en vecka, när jag har ont i huvudet och snorar så känns det inte så lockande. Vi får se om jag piggnar till tillräckligt idag för att det ska bli aktuellt i kväll. Jag tror att jag kan komma att behöva en stund för mig själv efter julbord och julklappsutdelning.
