Kajägg

Under en period för fyra-fem år sen så hade jag ingen fast läkare på psykiatrin, det var en ny läkare vid varje besök. Med ständiga läkarbyten är det hopplöst att få nån linje och kontinuitet i vårdplaneringen och det kändes som att både jag och läkarna var väl medvetna om det. Det fanns dock ett undantag, en kvinnlig läkare som verkade ge järnet den gång jag träffade henne. Hon ville veta mycket mer än mitt dåvarande tillstånd, frågade massvis om mina sociala kontakter och om livet innan jag blev sjuk. Mot slutet av vårt samtal så sa hon att hon trodde jag hade nån form av Asperger. Då tyckte jag att hon verkade var ute och cyklade men jag gjorde i varje fall de psykologiska test hon såg till att jag fick göra. Testresultaten var spretiga och pekade åt en massa olika håll så Aspergertråden blev aldrig mer nystad i.

Den senaste tiden har det dock slagit mig att läkaren kanske inte var så fel ute som jag tyckte då. Jag kan se att jag har en del drag och beteenden som kan uppfattas som Asperger. Jag är ju inte den mest sociala av personer (även om jag faktiskt kan vara social när så behövs), jag har svårt med förändringar och jag behöver fasta rutiner för att må bra. Jag har också lätt att bli extremt engagerad i ett specifikt intresse, typ Irland, kläder eller pipor och jag söker trygghet i att se och läsa samma filmer och böcker gång på gång. Sen jag började springa så har jag också tittat på en hel del löpning på YouTube och det är samma lopp jag ser gång på gång (de senaste stora mästerskapen och så några internationella maror). Redan innan start vet jag hur det kommer gå men jag får ändå ut nåt av att se loppen om och om igen. Jag har också lite fixa rutiner kring min mat, jag äter till exempel alltid skurna grönsaker (morötter, tomat och grön paprika) innan huvudrätten. Även om hustrun lagar maten så är det oftast jag som skär upp mina grönsaker och då hamnar de i den nyss nämnda ordningen i en skål. I söndags kväll hade vi grillpremiär och medan jag var ute och grillade lammburgare så fixade min fru grönsakerna åt mig. Hon la de dock i fel ordning, paprikan och tomaten och morötterna ovanpå och jag ljuger inte när jag säger att det stressade mig. Det är ju precis samma sak som jag brukar äta men upplägget vara bara lite annorlunda.

I söndags bloggade jag om att jag var uppe på taket och kollade om kajorna boat i skorstenen. Jag hittade varken bo eller ägg men kajorna har fortsatt att hålla till i skorstenen så idag gjorde jag en ny koll och när jag kom upp så såg jag en kaja hoppa upp från en av skorstenspiporna (nätet som låg över var löst). Jag stack ner armen i pipan och där fanns ett fågelbo med ägg i. Jag plockade bort de tre ägg jag hittade och rev bort så mycket av boet som jag kom åt och så fäste jag nätet över skorstenspipan ordentligt. Det kan tyckas märkligt att vi inte märkt att det varit stopp i skorstenen men just den pipan använder vi inte.

Följ och gilla: