Kinderägg på Kupan
På bussen in till praktiken i morse så lyssnade jag på ett gammalt avsnitt av STIL. Det handlade bl.a. om TV-serien ”Girls”. Innan jul så köpte jag, i allmänbildningssyfte, första säsongen av serien på DVD. Jag tror att den kostade tio kronor (på Emmaus) och det tyckte jag att jag kunde kosta på min allmänbildning. Jag började se serien men blev inte särskilt imponerad och såg bara 3-4 avsnitt. När jag nu hörde dem lovprisa ”Girls” på STIL så började jag fundera på om det var något i serien som gått mig förbi. Jag kanske ska se några avsnitt till för att se om jag tycker den blir bättre. Det kan ju vara dock vara så att jag missade nåt väsentligt på grund av att jag är man eller så ”klickade” inte serien och jag för att jag levde ett så totalt annorlunda liv i den åldern, igenkänningsfaktorn var kanske för låg.
Jag var på Kupan/Röda korset igår eftermiddag och det var som ett Kinderägg, tre överraskningar i en! Jag gjorde tre femkronors fynd – två slipsar
och en kavaj. Den ena slipsen är en vanlig sidenslips (från Errico Formicola) medan den andra är en grenadinslips (okänd tillverkare) ). Kavajen är en Oscar Jacobson, den är för liten för mig men jag ska prova att sälja den på Ragtime i Göteborg. Slagen på kavajen är lite breda men den är kort 
och har knäppning med två knappar så den är hyfsat modern även om den har några år på nacken. För fem kronor så tyckte jag att den är värd en chansning.
Efter att jag varit på Kupan så ringde min chef mig om uppsägningen som följer av att jag fått sjukersättning. Vi ska träffas nästa vecka och formellt avsluta min anställning på WSP. Som säkert framgått av tidigare inlägg så hyser jag inga varmare känslor för min chef eller WSP som arbetsgivare. Det innebar att jag drog igång känslomaskineriet under samtalet – stress, oro, panikångest och sen ett rejält illamående.
Jag har märkt att jag är extra stresskänslig efter att jag haft kraftig ångest. Jag får lätt nya ångestattacker, för helt andra saker än det som orsakade den ursprungliga ångesten. I går kväll så fick jag en panikångestattack bara för att det strulade lite när min fru skulle installera ett nytt virusskydd på datorn.
I huvudet blev det lilla strulet till en jättegrej. ”Inget virusskydd – virus på datorn – datorn kraschar – allt som vi inte har säkerhetskopierat (och det är en hel del) går förlorat”. Nu när jag sitter och skriver om det kan jag le lite åt hur tankarna och känslorna rusade iväg men då var det blodigt allvar och skitjobbigt.
