Kor och kalvar

Det är full fart på mina dagar nu med både saker inbokade utanför gården och saker här hemma. De mest prioriterade aktiviteterna är hundpromenaderna, träningen och bloggen men jag försöker orka med annat också. Det går, men piggheten jag kände i måndags känner jag inte idag så till helgen när jag är ensam hemma (hustrun och ungarna åker till hennes föräldrar) ska jag försöka ta det riktigt lugnt.

 

Igår var jag på TILMA och pratade avvänjning av sömnmedicin och bensodiazepiner (lugnande medicin typ Oxascand som jag ätit sen 2007). Sömnmedicinen jag tagit (Zolpidem och Zopiklon) är egentligen inte bensodiazepiner men de verkar på samma sätt och på samma receptorer i hjärnan som ”benso”. Det innebär att för att slippa besvären med abstinensen (benryckningar och myrkrypningar) från sömnmedicinen bör jag verkligen sluta helt med bensodiazepiner.

 

De första åren ordinerade läkarna att jag åt benso tre gånger om dagen men på senare år har jag bara tagit de vid behov – vilket främst varit mot mitt orosillamående. Jag försöker undvika det men jag behöver hitta nåt som kan bryta illamåendet lika bra som den kombination av Alimemazin (icke-beroendeframkallande lugnande) och oxascand jag använt fram till nu.

 

På TILMA sa de att bensodiazepiner, precis som Zolpidem, är fettlösliga så efter att ha ätit det i så många år är jag ”marinerad” i benso och Zolpidem. Om jag blev uppätet av kannibaler är jag säker på att de skulle bli väldigt lugna och somna efter måltiden…. Allvarligt talat så innebär ”marineringen” att jag förmodligen har abstinens av Oxascand utöver abstinensen av sömnmedicinen. Abstinens av benso yttrar sig bland annat som:

Idag åkte jag till Falkenberg och besiktigade hustruns bil – noll poäng! På vägen hem svängde jag inom SIA och köpte ”lite” glass. Nu när jag sover bättre så hoppas jag att vi ska kunna ha glass hemma utan att jag ägnar nätterna åt att äta upp den.

När jag gick ut för att tända i pannan i eftermiddags så såg jag att de som ska ha kor och kalvar här hängt dit elaggregatet så jag misstänkte att djuren var på väg. Mycket riktigt så såg jag en traktor med med djurkärra en stund senare. Jag gick till hagen där de släpptes (två kor och sex kalvar) och titta på dem. Kalvarna är hur söta som helst när de skuttar runt och tycker skogshagen är kul.

Vid 17-tiden gick jag med hundarna och tittade på djuren – kalvarna och hundarna var väldigt nyfikna på varandra. Tills Sigge började skälla, då stack kalvarna. Jag hann dock notera att det bara var fem kalvar där, det borde vara sex så när jag gått in med hundarna så gick jag tillbaka ut för att leta efter den sjätte kalven. Den fanns där men den hade tappat bort flocken så jag fick handgripligen baxa den tillbaka till gänget. När jag sen kom tillbaka in så tyckte hundarna att jag luktade väldigt spännande.

 

Till sist dagens och gårdagens utstyrslar.