Måndagar kommer nog vara en dag då jag kör pojkarna till skolan istället för att bara följa dem till 
hållplatsen. Åttaåringen har både klarinettspel och gympa på måndagarna, med en skolväska också så blir det tre kollin att släpa med på bussen. Då känns det som att det är enklare att jag skjutsar honom, packningen och lillebror hela vägen till skolan istället.
I morse så pratade jag med pojkarna om vad de tyckte om helgen som varit. De verkade ganska nöjda, de uppskattade särskilt schemat i går och frågade om vi kunde ha ett sånt nästa helg också. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att 
strukturera upp deras helger med scheman men för mig funkade det väldigt bra. Jag måste säga att helgen gick långt mycket bättre än förväntat, inte ett enda psykbryt hos varken mig eller sönerna. Jag har visserligen mutat de en del med pizza i fredags, läsk till maten 
(framför tv:n) och en hel del skärmtid. Det viktigaste har varit att få saker och ting att funka smidigt nu när jag är ensam med pojkarna.
I somras så skrev jag om en brokig väst som jag inte riktigt visste hur jag skulle matcha, trots flera försök. I dag så tror jag att jag kom på det, jag hade den till lila och beige och jag tyckte det funkade jättebra. 
Innan jag åkte till praktiken idag så var jag förbi Lettlandshjälpen i Slöinge. Jag hittade inget till mig själv men väl en keps till åttaåringen och en sjal till hustrun (sjalen är dock lite av en chansning). Kepsen tänkte jag skulle komplettera sonens New York Yankeeskeps. Nu har han kepsar från basebollag i USA:s två största städerna.
