Lamningsskägget
Det svaga lammet jag bloggade om sist klarade sig tyvärr inte, årets lamning kan därför summeras till åtta lamm. Att det svaga lammet inte överlevde känns trist men inte så överraskande, då känns de två dödfödda lammen som mycket tristare eftersom de kanske klarat sig om hustrun och jag gett oss på att plocka ut dem tidigare. Min fru var inne på det men jag trodde inte att läget var så kritiskt som det visade sig vara – jag ska helt enkelt lyssna mer på vad frugan säger!
De åtta lammen verkar dock må bra och nu är alla utsläppta i hagarna. Det är en väldig skillnad på lammen, inte bara i storlek utan även i pälsen, ett par av dem är väldigt lockiga och kommer att bli fina skinn så småningom medan resten är rakhåriga och kommer bli mer ordinära skinn.
Nu när lamningarna är avklarade så kommer jag att raka av mig mitt lamningsskägg. Jag hade inte tänkt låta skägget växa under lamningsperioden men när den drog ut på tiden och jag blev sleten så räckte orken inte riktigt till att hålla ordning på ansiktsbehåringen så den fick växa fritt.
Jag har ju inte nån kraftig skäggväxt så särskilt vildvuxet blev det aldrig men så här mycket skägg har jag nog aldrig haft. Planen är dock att se lite prydligare ut redan till kvällen.
Jag rundar av med några fågelbilder. Den första är på en kaja som har figurerat här tidigare, jag jagar den perfekta bilden på när den kastar sig ut ur hålet i trädet men hittills har jag varit för långsam. Den andra bilden är på en korp som förföljs av en annan kaja och de sista två bilderna är på en gulsparv (tror jag det är) som håller till i en av hagarna.
