Svärmor är här och hälsar på några dagar, fast hälsar på är kanske fel uttryck eftersom det är mer av ett arbetsläger för henne. Hon ska hjälpa till med städning, fönsterputs och annat som blivit försummat här, idag tog hon till exempel med sig äldsta sonen ut och klippte sly som växte längs med husväggarna.

Hursomhelst så mötte jag henne vid tåget i går och min plan var att passa på att besöka Röda Korsets secondhandbutik när jag ändå var i Falkenberg. Det gick inte så bra, de hade ändrat öppettider och har numera stängt på måndagar (jag hämtade fotot på Kupan från Google maps och det ser faktiskt ut som om Kupan hade stängt den dagen Google körde förbi också eftersom folk ser ut att stå och kika in i butiken). För att slå ihjäl tiden fram till att svärmor skulle komma så bestämde jag mig för att leta upp Emmaus butik i Falkenberg, en butik som jag aldrig varit i. Efter ett visst letande i ett industriområde så hittade jag butiken – stängt på måndagar. Jag får försöka klämma in butiksbesöken när svärmor åker hem i stället.

Det är en väldig hjälp att svärmor kommer hit och hjälper till men det är också ett stressmoment eftersom det blir fler i huset och jag får svårare att fokusera och hitta mina rutiner. Fast ska jag vara ärlig så är nog det faktum att ungarna har sommarlov och är hemma en större utmaning. De är som barn ska vara, lite stojiga, och det får mig ur min rytm.

Jag är fortfarande förkyld men jag har trots det plockat fram piporna igen efter några dagars sjukdomsuppehåll. Smakmässigt får jag nog inte ut maximalt av tobaken i mitt nuvarande tillstånd men tiden med pipan är ändå en lisa för själen. Jag har börjat föra pipdagbok, där skriver jag upp vad jag röker, vad jag röker det i, några ord om vädret och min upplevelse av stoppet. Det kan låta som en väldigt insnöad sak att göra men jag gör det för att få bättre koll på om några pipor är bättre än andra och om en viss sorts tobak passar bättre med några särskilda pipor. Medvetenheten om att jag ska skriva ner mina intryck efter stoppet gör att jag blir mer uppmärksam medan jag röker. I går kunde jag till exempel notera hur tobakssmaken förändrades när vinden mojnade. När det blåste så brann tobaken för fort och blev lite frän i smaken men när vinden försvann så blev stoppet mycket mjukare och fylligare.

Jag rundar av med en fjäril, några blommor och en illamående Betty – under förmiddagspromenaden började hon plötsligt äta en massa löv som hon sedan genast kräktes upp. Efteråt var hon sitt vanliga glada jag så jag betraktar det som ett normalt men udda beteende.

Var vänlig följ och gilla: