Jag har börjat arbetet med att göra om kavajen jag köpte igår till en väska. Första steget var att
sprätta upp kavajen helt och hållet. Jag tycker att är lite häftigt att se en kavaj i sina beståndsdelar, jag arbetar ju aldrig med mönster men 
”slaktad” så är ju kavajen som ett mönster.
Jag var tvungen att rita mig ett litet mönster för att få klart för mig hur jag egentligen tänker mig väskan. Jag tror att jag har koll på det och jag har lagt ut delarna som en grov skiss. Biten med två fickor på är tänkt att vara själva locket.
Jag brukar kunna bli helt uppslukad projekt som det här men vi pratade om det på terapin i går och jag 
försöker hålla igen för att inte ”fastna” i väskan. Hittills har det gått bra, planen är att nöja mig med att jag nålat ihop de olika delarna i dag, kantsy delarna i morgon och kanske ge mig på att börja sammanfoga dem på måndag. Jag har dock insett att symaskinen inte kommer att orka igenom alla lager tyg. Vi har en gammal trampsymaskin ståendes på vinden, undra om den går att använda? Jag tror att den orkar mer än den moderna maskinen.
Jag skulle dock kunna hålla mig fullt sysselsatt hela påsken utan att titta åt väskprojektet. Jag behöver 
stängsla om två hagar, klippa slånbärsbuskar och kärra ved till vedförrådet. Vedhögen växte dessutom i går när vi fick det sista lasset ved.
Lägg lite träning på aktiviteterna ovan och jag har ett fullspäckat schema. Jag känner att det är för fullspäckat, jag får panikkänslor när jag tänker på allt som jag vill och/eller måste göra. Jag tänker försöka prioritera träningen, väskan och hagarna. De två första områdena för att de gör mig glad och det sista för att vi ska kunna flytta får och hästar när betessäsongen börjar.
Avslutningsvis vill jag visa några som verkligen varit flitiga här hemma. När jag öppnade dörren i morse så såg gräset/jorden utanför dörren ut så här. Daggmaskarna har vaknat.
