Vädret har varit väldigt ombytligt den senaste tiden, sol ena stunden och ösregn och åska nästa. I går eftermiddag var det precis så. När jag åkte iväg för att hämta pojkarna så sken solen men när jag kom till Getingeskolan så upptäckte jag att mörka moln tornat upp sig på himlen.
Vi hann precis hem innan ovädret var över oss. Det vräkte ner ordentligt och åskan var nära. Ett tag hann vi bara räkna till ett efter en blixt innan åskknallen kom.
Om jag känner mig trygg av att bo på en kulle när det regnar så känner jag mig lite utsatt här när det åskar. Vi har en hög loge med plåttak
och flera rejäla kastanjer på gården så det finns saker för blixten att slå ner i.
Jag gick ut och slog lite på sandsäcken i går kväll, inte för att jag mådde illa utan för att jag var så spänd. Det blev stressigt och sent innan vi åt och fick ungarna i säng i går och det fick mig att bli spänd i hela kroppen. Jag tycker det är väldigt jobbigt när saker och ting inte följer rutinerna eller inte blir som jag planerat. Tanken var att säcken skulle få mig att slappna av men det fungerade inte riktigt eftersom skadan i låret tvingade mig att stå still och ha båda fötterna tungt i golvet när jag slog. Det kändes väldigt onaturligt och det gjorde att avslappningen, som brukar komma av träningen, inte ville infinna sig. Jag fokuserade hela tiden på att det kändes konstigt och avigt att slå på säcken.
Låret känns bättre idag. Smärtan är nästan helt borta men jag måste nog vila några dagar till innan jag är “fit for fight” igen.
I går upptäckte min fru en liten hög med löv och torrt gräs vid ena husväggen.
Vi tror att den innehåller en igelkott eftersom det hostade och smaskade inne i högen. Det känns som om det är lite tidigt för en igelkott att lägga sig för vintern redan nu (högen ser väldigt liten ut också). Just nu är vi lite orliga för igelkottarna på gården. I lördags hittade min fru en död igelkottsunge på gräsmattan
och lite senare hittade vi en igelkottsunge som inte verkade må bra. Den låg på sidan och verkade andas väldigt ansträngt. När jag skulle titta till den lite senare så var den försvunnen. Vi är rädda att våra igelkottar drabbats av nån sjukdom eller att de blivit förgiftade av nåt.
Jag har varit i kontakt med SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) i Uppsala och vi ska skicka upp den döda igelkotten (som just nu ligger i frysen) till dem för undersökningen. När det gäller den sjuka igelkotten så hoppas jag att den kryat på sig eftersom jag i måndags såg en igelkott i samma storlek under äppelträden och den verkade frisk och nöjd med livet.
Vi får se vad SVA säger om den döda igelkotten.
Min fru är på tjänsteresa idag så jag blir ensam med pojkarna i kväll. Det innebär att jag ska stå för matlagningen men jag tänkte göra det enkelt för mig och steka lite lax och servera pasta till (visst låter det bättre att säga ”servera pasta till” än att säga ”koka makaroner”?). Killarna gillar både lax och makaroner så jag tror nog att de kommer äta med god aptit.
När det gäller matlagning så tycker jag att jag ryckt upp mig lite den sista tiden. Jag har stått för kvällsmaten oftare än jag brukar, det har kanske inte varit så avancerad mat men det har inte heller varit fil och mackor. Jag mår bra av att känna att jag faktiskt kan bidra med nåt, dra mitt strå till stacken (även om det bara är ett litet strå).
