Paranoid på NK?
Idag åkte jag till Ragtime i Göteborg och hämtade 
pengar för kläder som de sålt åt mig. Jag försökte också lämna in en rock men tyvärr så ratade de den. 
Jag brukar alltid vara lite nervös inför att åka upp till Göteborg men av nån anledning så hade jag stressat upp mig extra mycket idag. Det var så pass illa att jag funderade på att ställa in resan men jag kom iväg och allt gick ju bra.
Efter att jag hämtat ut mina pengar på Ragtime så gick jag till de 
secondhandbutiker jag brukar besöka i Göteborg, bl.a. Stadsmissionens “Ebbes hörna” och ”Beyond retro”. Det enda jag köpte var en dvd hos Stadsmissionen. Filmen, ”Dallas buyers club”, har fått tre Oscarsstatyetter och har Matthew McConaughey i huvudrollen.
Första gången jag lämnade in kläder på Ragtime så köpte jag även då en film med Matthew McConaughy i huvudrollen. Den filmen, ”The Lincoln lawyer”, är nu en av mina favoritfilmer och den fick mig att omvärdera min syn på herr McConaughys potential som skådespelare.
Efter secondhandbutikerna så gick jag till NK 
och tittade på herrkläder. Det fanns mycket fint att titta på, bl.a. den här kavajen från Morris. Nåt som jag inte hittade på NK var enfärgade gröna skjortor. Det verkar vara helt
omöjligt att få tag i såna nu för tiden. Jag sökte även efter knälånga argylemönstrade strumpor utan framgång.
Efter NK så begav jag mig till Nordstan,
de två inrättningarna ligger ju inte långt ifrån varandra men atmosfären i dem är helt olika. Jag kände mig inte hemma på nåt av ställena.
När det gäller kläderna för dagen så hade jag bytt ut den dubbelknäppta kavajen från fotot i går mot en enkelknäppt (även den kamelfärgad). Jag vet inte hur hon på Ragtime, eller resten av Göteborgarna, uppfattade mina kläder (i den mån de överhuvudtaget noterade dem). Det kändes dock som om jag drog till mig en del blickar, inte minst på NK. Eller så var jag bara paranoid.
Ett par vagnar på Öresundståget som jag tog hem hade blivit graffitimålade.
Jag måste erkänna att jag tyckte det var ganska snyggt, även fast målningen juridiskt sett är att betrakta som skadegörelse och vandalisering. Graffitin prydde sin plats betydligt bättre än mycket av den reklam man får uppkörd i ansiktet när man vistas i offentliga miljöer.
På väg hem från tåget så svängde jag inom Kupan i Falkenberg och jag fick med mig två bröstnäsdukar i bomull därifrån.
