Pokémon Go har nått Underlund! 
Nioåringen hade en kompis här idag och han hade spelet på sin mobil och kunde därför snabbt lokalisera en 
Pokémon i vår gröna skinnsoffa. Sen hittade han också en på torkställningen på ovanvåningen och en i trädgården, den på torkställningen var tydligen ”Legendarisk” – oklart varför. Jag kan inte säga att jag begriper mig på Pokémon Go men ungarna var helt begeistrade och sprang runt, både ute och inne, och jagade sina virtuella figurer.
På väg till och från praktiken idag så passade jag på att svänga inom Emmaus, KRIS och Erikshjälpen. Jag var inte särskilt intresserad av kläderna där utan jag spanade 
efter piprelaterade föremål, typ tändare och böcker. Jag hade ingen framgång men jag fick med mig sex fina galgar hem.
När jag åkte in till praktiken så var huset fullt av barn och föräldrar. Killarna hade varsin kompis här och deras mammor blev kvar och tjabbade med hustrun. Jag känner mig oftast som en ganska socialt isolerad person och jag är rädd att det ska spilla över på barnen eller min fru. Jag var därför verkligen glad att det var mycket folk här, det fick mig att känna mig som del av en ”vanlig” familj och inte en som definieras av att pappan är psykiskt sjuk.
I morse uppdaterade jag min musik på bloggen. Eftersom irlandsresan står för dörren så la jag bara upp irländska band (fast Charlie and the Bhoys, Shebeen och Eire Og är faktiskt från Glasgow även om de spelar irländsk “Rebel music”). Vill ni lyssna på bra och varierad irländsk musik så klicka HÄR.
Till sist gårdagens solnedgång – fotograferad när jag gick och tittade till fåren.
