Sågad ek
För några veckor sedan så tog vi ner några ekar för att göra bänkskivor
till det nya köket av. Ekarna är nu sågade och ligger i en släpkärra på gårdsplanen. På onsdag ska de köras till torkning. Jag kan inte bedöma om bräderna ser bra eller dåliga ut men han som sågade sa att de blev bra. Jag tycker mest att det är häftigt att ha några ekar från vår egen skog 
liggandes som brädor här hemma. Får vi dem bara torkade och körda till snickeriet så kommer det här bli jättebra.
På Irland går debattens vågor höga just nu. Det som är på tapeten är, som så många gånger förr, IRA. Den här gången diskuterar man inte republikanska dissidenter, dvs de som säger sig ha tagit upp IRAs fallna mantel och kallar sig saker som CIRA (Continuity IRA) eller RIRA (Real IRA). Nu diskuterar man istället PIRA, d.v.s. Provisional IRA, den organisation som allmänheten brukar förknippa med bokstavskombinationen IRA. Det var PIRA som efter fredsuppgörelsen 1998 la ner och förstörde sina vapen. Sinn Fein betraktades också av många som PIRAs politiska gren.
Orsaken till att PIRA diskuteras nu är att polischefen på Nordirland sagt att PIRA som organisation fortfarande existerar och att några av dess medlemmar är delaktiga i ett mord som nyligen begicks. Uttalandet är kontroversiellt eftersom om PIRA existerar och fortfarande har kopplingar till Sinn Fein så skulle partiet kunna uteslutas från det politiska arbetet på Nordirland (inte för att det sker så mycket politiskt arbete, politikerna tjafsar mest om flaggor och parader samt blockerar varandras förslag).
Sinn Fein, med Gerry Adams i spetsen, hävdar å det bestämdaste att PIRA är upplöst. De får lite oväntat stöd från regeringen i 
Dublin, som också hävdar att PIRA inte existerar. Det stödet är lite förvånande eftersom de etablerade partierna i Republiken aldrig brukar missa en chans att klappa till Sinn Fein.
Jag betraktar den pågående pajkastningen med ett litet leende. I mina ögon så har fredsprocessen på Nordirland, ja hela den politiska processen där, kört fast. Den har kommit till vägs ände och måste rivas ner innan nåt nytt kan byggas upp. Under raset och uppbyggnaden så tror jag att vi kommer få se ett ökat politiskt våld. 
Jag tror att frustrerade fd. PIRA medlemmar kommer ansluta sig till organisationer som CIRA och RIRA för att där ta till vapen igen. Jag tror dock inte att våldet kommer bli lika utbrett som under perioden 1970-1998 eftersom republikanerna har tappat rejält i militär kapacitet medan britterna har ökat sin kapacitet, särskilt på underrättelsesidan.
Min hälsena har ju besvärat mig i många månader nu. I slutet på 
juli och början på augusti så kunde jag springa lite men sen blev den sämre igen. Jag har därför kört enbart cykling, sandsäck och sjukgymnastik i två veckor (kompletterat med lite självmedicinering med antiinflammatoriskt). I förmiddags så testade jag att springa igen och hälsenan kändes jättebra. Nu ska jag försöka skynda långsamt med att trappa upp löpningen.
Nåt som blev uppenbart när jag sprang var att mina lår ”fläskat” till sig under skadeperioden. Trekvarts löpning genererade blödande skavsår på lårens insidor, det hände definitivt inte innan jag blev skadad. Jag vet inte om det är sommarens glass som satt sig på låren eller om cyklingen gjort låren lite mer omfångsrika?
På grund av värmen så körde jag med shorts både på praktik och terapi förra veckan. Det är fortfarande varmt men det fick ändå bli ”riktiga” kläder idag, 
det var premiär både för slipsen och kavajen. Det var skönt att vara tillbaka i vardagskläder igen.
