Storage wars
Gårdagen var en tuff dag för mig men torsdagar brukar vara det eftersom det är en heldag med både praktik och terapi. Efter terapin i går eftermiddag så kändes tanken på att laga kvällsmat så jobbig
att jag köpte med kinamat hem. Åttaåringen blev överlycklig.
Han blev också glad för att jag köpt två armband till honom. I våras så köpte han ett flätat armband på Amnestys loppis och i onsdags så tappade han bort armbandet i skolan. Han var jätteledsen över förlusten hela kvällen och frågade mig flera gånger om jag kunde titta efter ett liknande armband i secondhandbutikerna. Jag lovade att jag skulle göra det men jag hade inga stora förhoppningar att hitta nåt. Jag blev därför både förvånad och glad när de hade samma typ av armband på Kupan. De kostade bara fem kronor styck så det var rena fyndet, jag hade gladeligen betalat femtio kronor styck bara för att göra sonen 
glad. Jag vet att man inte ska köpa barnen glada men han var så himla ledsen över att han tappat bort armbandet.
Vi åt kinamaten medan vi tittade på ”Asterix – Gallernas hjälte”, dvs jag åt och somnade sen medan sonen såg klart filmen. Även fast jag sovit under filmen så var jag fortsatt trött och jag gick därför och la mig samtidigt med sonen. Jag kunde dock inte somna eftersom jag hade en diffus oro i kroppen, så efter att ha legat och vridit mig en stund gick jag upp. Jag hamnade framför datorn där jag frossade i glass och i den amerikanska tv-serien ”Storage wars”. Den handlar om auktioner där folk köper övergivna förvaringsförråd utan att veta vad de innehåller. Hela serien bygger på folks längtan att göra ”FYND!!”. Just nu så är ”Storage wars” det jag tar till när jag vill stressa ner och slappna av. Av nån anledning så ger det mig en avslappnad och positiv känsla att se deltagarna göra fynd (det gör de nästan alltid) i sina förråd. Min favorit är det här avsnittet,
https://www.youtube.com/watch?v=bWMcWYL4ROM
jag kan känna igen mig i Renes lycka över att ha köpt ett riktigt fyndförråd. De fynd jag gör i secondhandbutikerna är ju inte lika värdefulla som prylarna i avsnittet ovan. Fast på enstaka plagg som jag säljer i Göteborg kan avkastningen i procent vara likvärdig med den Rene fick på sina satsade pengar (typ 14 gånger pengarna) men då ligger min insats på 20-30 kronor så i absoluta tal blir ju inte vinsten så jättestor.
Medan jag tittade på ”Storage wars” så åt jag glass, eller rättare sagt, 
jag vräkte i mig den. Jag brydde mig inte om finesser som skålar utan jag åt direkt ur paketen, ibland blandade jag flera sorter. Glassfrosseriet slutade inte förrän jag mådde illa. Jag började må så pass illa att jag sov med en hink jämte sängen, tack och lov slapp jag använda den. När jag går loss på glass så går jag verkligen in för det och fram tills jag börjar må illa så får glassen endorfinerna att forsa runt i kroppen på mig.
Idag så har jag varit på praktik fast jag vanligtvis är ledig på fredagar. Jag hoppade dock över praktiken i onsdags eftersom jag körde ek till torken, så idag tog jag igen förlorad tid. Jag har gjort en Powerpointpresentation som jag ska redovisa för de andra på enheten på tisdag. Powerpoint är bra men jag kan fastna och sitta och pilla med detaljer i all evighet. Jag hittade dock en bra Arne Anka-bild när jag letade illustrationer till min presentation.
Innan praktiken så var jag hos sjukgymnasten i Getinge och fick lite övningar för bröstryggen. Jag har 
haft lite problem med stelhet och smärtor där i samband med att jag kört intervaller på sandsäcken. Med hjälp av övningarna ska jag försöka bli lite mjukare och starkare i ryggen.
Idag var en sån där dag då jag tyckte jag fick till kläderna lite extra bra, kavaj, väst och byxor satt som en smäck. Jag tycker dessutom att min nya nyckelpigeslips blev pricken över i:et.
Åttaåringen var på disco ikväll. Det var femteklassarna på skolan som ordnat disco i Medborgarhuset i Getinge. Sonens åldersgrupp var välkomna dit mellan 18-19 och han var rejält taggad inför discot. Det handlade dock mest om vad för sorts godis 
han och kompisarna skulle köpa. Dans och tjejer har inte kommit upp på radarn ännu. Medan sonen var på disco så passade jag på att sticka ut och springa.
Jag känner att det har varit för mycket aktiviteter idag. Jag har varit igång sen 8 då jag inställde mig hos sjukgymnasten. Utöver det jag berättat om ovan så hann jag dessutom med att köra sonen och några grannbarn till klarinettträningen på Kulturskolan inne i Halmstad. 
Även om varje enskild aktivitet inte är så betungande så tycker jag att det blir jobbigt när det blir många aktiviteter. Huvudet orkar inte riktigt och jag reagerar med oro och ångest. Idag så har jag även fått ett par panikattacker. Andningsövningar, kombinerat med Theralen och Oxascand (och Novalucol mot magsyran), har gjort att jag hållit ställningarna. Det hade inte skadat om jag kommit ut och sprungit tidigare under dan (det hade brutit en hel del stress) men det fanns liksom inte tid till det.
När jag skriver det här så känner jag mig trött och lite tilltufsad efter dagens prövningar. Det är dock inget mot vad filuren nedan hade känts sig om 
han kunde känna nåt. Det är en överkörd iller som jag och sonen såg ungefär där ungarna kliver på skolbussen. Kan nån köra över en iller 500 meter från vår gården så kan vi nog kallt räkna med att illrar har börjat patrullera runt hönshuset igen. Inte läge att glömma att stänga om hönsen alltså. Jag tänker dock inte sätta ut nån fälla om hönsen bara får vara ifred.
