Jag blir ibland retad av min familj för att jag släpar med mig kameran överallt men det finns en orsak till det – jag vill inte missa bra fototillfällen. När jag i torsdags åkte ner och hämtade 15-åringen i Getinge så glömde jag kameran och kunde därför inte fota de tre rådjur som gick över vägen precis 
framför bilen när jag och sonen var på väg hem. Igår åkte jag till byn för att besöka apoteket och då tog jag med kameran vilket var tur för jag såg en älg gå över vägen och sen upp i vår skog. Vi ser inte älg här särskilt ofta, det är nog ett par år sen sist.
Det var kul att se älgen men apoteksbesöket blev en trist historia eftersom jag fick beskedet att min 
vid-behovs-medicin Alimemazin/Theralen är restnoterad hos leverantören. Det vill säga den är helt slut i Sverige och de tror inte att de får in den förrän i början på december. Det är en väldigt viktig medicin för mig så jag är rätt skärrad över beskedet. Jag har medicin så att jag klarar mig oktober ut men att ta mig igenom november (som är årets värsta månad för mig) utan att ha tillgång till Alimemazin/Theralen kan bli riktigt tufft. Risken är dessutom stor att vetskapen att medicinen är slut kommer skapa mer oro hos mig och göra att jag behöver den ännu mer. Jag ska kontakta psykiatrin på måndag och höra om det finns alternativa preparat.
Igår tillagade jag den sista steken från våra egna lamm. Vi slaktade dem i slutet på 2020 så den har 
legat i frysen ett tag men den smakade ändå väldigt gott. Vi har kvar en rökt stek, lite entrecote och nån lammfilé i frysen men det är allt som återstår av våra egna lamm. När det är slut blir det till att köpa lammkött när vi vill ha det på tallriken. Frågar man mig och 15-åringen så är det ofta medan hustrun och trettonåringen aldrig vill ha lamm på menyn.
Vi är på god väg att få en ny regering i och med Tidöavtalet. Alla Sverigedemokrater som tidigare 
varit upprörda över att partiet inte fått nåt inflytande trots ett betydande väljarstöd måste vara glada nu. Trots att partiet ”bara” fick drygt 20 procent av rösterna i valet så får de nu egen majoritet i riksdagen, de dominerar en regering de inte ens ingår i. Att Kristersson och Busch länge varit superkåta på att få varsitt kontor på Rosenbad har ju gjort att SD totalt kunnat styra förhandlingarna som följt på valet. Liberalernas ledning ville uppenbarligen också in i maktens boning. Jag misstänker att Pehrson vill säkra sin landshövdingepost genom att vara minister nåt år innan han får sparken. Jag är övertygad om att Liberalernas medverkan i den här regeringen kommer att knäcka partiet lika effektivt som Nyamko Sabunis ledarskap var på väg att göra innan hon fick gå.
Jag gillar inte Sverigedemokraterna alls men jag kan inte låta bli att imponeras över ledningens skicklighet som politiker. De slår alla andra partier med hästlängder (Ebba är den enda som kommer i närheten men hon är ju praktiskt taget SD:are). De lyckas dessutom bygga och föra fram partiet trots den stora mängd foliehattar och knäppgökar som finns bland partifunktionärer och medlemmar. Sveriges andre vice talman är ju ett exempel på det – evolutionsförnekare. Ja, jag vet att hon säger 
att hon ändrat åsikt men det tror jag inte ett ögonblick på. Nu senast har ju Rebecka Fallenkvist (hon som heilade på valnatten) yttrat sig om Anne Frank på ett sätt som både kränker fröken Frank och visar på en total likgiltighet över vad Förintelsen innebar.
