Sträva tungor
I förmiddags så gick jag en runda för att se om kvigorna börjat göra nån åverkan på slyn i hagarna.
Tyvärr har de inte det, de har betat ner det gräs som fanns men än så länge verkar de inte ha gett sig på slyet men förhoppningsvis så kommer de göra det nu när gräset i hagarna är på upphällningen.
Kvigorna var hur som helst väldigt nyfikna på mig och ledarkvigan var riktigt närgången. När jag skulle klappa henne lite på mulen så slutade det med att hon försökte ”äta” upp min ena hand. Kvigtungor är verkligen sträva, rena sandpappren.
När jag var ute och gick så tittade jag även till Riddarlyckan, en av våra hagar som en granne tagit hö
på, och den såg väldigt fin (men torr) ut. Kommer det bara regn så ska det nog gå att ta en andraskörd där.
Under rundan så noterade jag att jag skulle behöva gå en del med röjsågen men jag vågar inte göra
det nu på grund av brandrisken. Slår jag klingan i en sten så kan det bli gnistor som kan dra igång en skogsbrand om det vill sig illa. Att bränna ner den lilla skog vi har vore höjden av pinsamhet.
Till sist två fjärilsbilder.
