Tobak som värmer
Sönerna och jag har snart lavat klart veden, det är inte mycket kvar nu. 
Killarna har jobbat på bra även om de ibland tappat koncentrationen mitt under arbetets gång. Häromdagen så gick jag ut för att hjälpa tolvåringen lava men vid vedbacken stod bara en halvfull
skottkärra med ved, ingen son. När jag tittade mig omkring för att försöka lokalisera honom så hörde jag plötsligt ett skrapande ljud – det var sonen som var på väg ner från ett träd han klättrat upp i. Motivationen hade trutit under lavandet och han bestämde sig för att göra nåt kul istället.
I förmiddags var hustrun och jag ut en sväng med Tora och det gick sådär eftersom hon var lite på tårna, Tora alltså…. Jag vet inte om det var vårkänslor eller vinden som fick henne att vara onödigt pigg men hon studsade omkring mer än hon brukar. Hon var dock lugn när vi passerade en granngård där deras
hästar var väldigt intresserade av henne.
Det blåste som sagt var idag och det har det gjort hela veckan. Vinden, i kombination med lägre temperaturer, har gjort att jag fått pälsa på mig igen när jag röker min pipa på kvällarna. Det kylslagna vädret har också påverkat mitt tobaksval. När värmen kom förra veckan så plockade jag
fram lättare tobak, t.ex. blandningar med virginia och perique (här representerade av Reiners Golden flake). Jag har dock stoppat undan dem igen och återgått till mina kentuckyblandningar, t.ex. ”Bold 
Kentucky” och ”Old dark fired”. Det är blandningar av virginia- och kentuckytobak som pressats till skivor samtidigt som de utsätts för ånga och som har en kraftig, lite frän sötsur smak som värmer gott vid kylslaget väder.
