När jag var i tolvårsåldern läste jag John Irvings böcker ”Garp och hans värld” och ”Hotell New Hampshire”. Böckerna gjorde stort intryck på mig, de var fulla av humor, sorg, magi och absurditeter men det är dock en bisak som fastnat hårdast i mitt minne – inställningen till träning. I böckerna är träning viktigt och i ”Hotell New Hampshire” säger huvudpersonens farfar, en fotbollstränare kallad Iowa Bob, att träning handlar om att bli besatt och att förbli besatt. När jag var tolv-tretton förstod jag inte hur sant det var men när jag började med löpning, och ännu senare när boxningen kom in i mitt liv, insåg jag att Iowa Bob verkligen hade rätt.

Under många år var jag besatt av träning men sen ersattes den besattheten först av arbetet och sedan min sjukdom. När jag i januari började träna med Eldsberga gymnastikförening så kände jag en längtan efter att bli besatt av träning igen. Jag hade kommit en bit på vägen men sen kom lamningarna och satte en käpp i hjulet för mig. Mycket vakande och passande gav varken tid eller ork att träna.

Efter ännu en natt av rajder i kyl och frys så bestämde jag igår att jag ska försöka bli besatt igen. Jag har satt ihop ett träningsprogram för hemmabruk och som jag ska försöka genomföra två gånger i veckan. Programmet bygger mycket på den träning jag körde i Eldsberga men jag har lagt till några egna moment. Syftet är att kombinera konditionsövningar (lungor/hjärta) med styrketräning för armar, bål och ben. Tanken är att programmet ska ta ungefär en timme inklusive uppvärmning och stretching men när jag körde det idag så tog det dock längre, både på grund av ställtider och på att jag blev trött.

Några andra som legat i, eller inte, är sönerna som kommenderats till trädgårdsarbete hela påskhelgen. Sällan har killarna gjort så lite under så lång tid. Allt de tog sig för gick verkligen i ultrarapid.

Till sist en bild på Påskaftonens lammstek – vitlöksspäckad och kryddad med rosmarin.

Var vänlig följ och gilla: