I går lyssnade jag på ett program om Pocahontas 
som drog igång en flodvåg av minnen och tankar hos mig. Pocahontas ledde in mig på indianer och då dök slaget vid Little Bighorn upp. När jag var i 10-årsåldern så såg jag en film som jag då uppfattade handlade om Custers sista strid. Jag minns filmen som oerhört spännande och att den inspirerade mina lekar en lång tid framöver. Jag kom inte ihåg så många detaljer från filmen men två sekvenser hade etsat sig fast i minnet. Den ena är när en soldat flyr från anfallande indianer genom att kasta sig i en ränna anlagd för att flotta timmer med och den andra är precis i slutet på filmen då Custer och en av hans indianspejare är de enda kvarvarande ”blårockarna”. Plötsligt får spejaren en pil i halsen och strax efteråt så gör indianerna processen kort med Custer.
Jag gör som jag brukar när gamla minnen kommer över mig, jag letar på nätet. I det här fallet så hittade jag filmen och den handlar egentligen om Custer och inte bara slaget där han mötte sitt öde. Jag har nu sett filmen igen (den var verkligen inte bra) men både flottnings- och pilscenen fanns med så jag är väldigt säker på att jag såg rätt film.
Vill ni se filmen så klicka HÄR.
Jag tycker det är fascinerande att filmen gjorde så starkt intryck på mig att jag efter nästan 40 år 
fortfarande mindes vissa scener ganska exakt. Fast mitt indianintresse då var väldigt starkt, jag vet att jag läste böcker om bl.a. Hjortfot, den sista mohikanen och Geronimo. I flera fall var det gamla böcker från 50-talet, böcker som min pappa hade läst en gång i tiden.
Eftersom jag har så starka och positiva minnen från indianäventyrens förlovade värld så har jag försökt få mina pojkar att läsa indianböcker men de vill helt enkelt inte. Båda pojkarna läser en hel del men indianer lockar inte, de läser mycket hellre om Stjärnornas krig (eller Star wars som det
heter nu för tiden). Det verkar som om Uncas blivit utkonkurrerad av Luke Skywalker och Jar Jar Binks. Vart är världen på väg….?
