Tusenfoting
Jag jobbar så sakteliga på med att klyva askarna vi tagit ner. För en gångs skull har jag en ganska avslappnad 
inställning till veden. Jag har släggan och kilarna liggandes jämte de fällda (och kapade) träden och när andan faller på så går jag dit och klyver lite. Jag kanske bara håller på 15-20 minuter åt gången men jag är där nästan varje dag, det räcker för att lura det dåliga samvete som annars nästan alltid komplicerar min relation till veden.
När jag klöv idag så fick jag fram en väldigt tydlig bit med kärnved. Den visade sig sen innehålla vackra formationer, en inbäddad spik och en stressad tusenfoting.
Idag höll jag på att missa bussen eftersom jag stod och velade i klädkammaren. Jag hade svårt att hitta en kavaj som kändes ”hundra” och jag var på väg att åka till praktiken i en som inte kändes riktigt rätt. Jag vände dock om och provade några till och då hittade jag kavajen för dagen. Det är en skön känsla när jag lyckas fånga känslan på insidan i kläderna. 
Av någon anledning så har Öresundstågen valt att måla några av sina tåg i grälla färger. Jag har sett ett gult, ett grönt och ett rosa tåg susa förbi här hemma. Ungarna kallar det rosa tåget för ”Partytåget” (de säger att målningen beror på nån form av jubileum) och första gången vi såg det var för ett par veckor sen. Efter det har det blivit lite av en fix idé hos mig att jag ska lyckas fotografera ”Partytåget” när det passerar hemmavid. Varje gång jag kör in till Getinge och ser järnvägen tydligt så har jag mobilen beredd utifall att tåget skulle råka passera.
Idag rullade ”Partytåget”
in på stationen i Halmstad när jag gick till praktiken. Att fota tåget när det står stilla vid perrongen är inte riktigt samma sak som att plåta det när det rullar förbi Getinge men jag tog ändå några bilder, fast bara på håll.
Trots den positiva klädkänslan, och det faktum att jag faktiskt hann med bussen, så blev jag ordentligt nedstämd under eftermiddagen. Det är obehagligt hur snabbt det kan svänga. I förmiddags så var allt bra och några timmar senare så ägnar jag onödigt mycket tid åt att ifrågasätta det meningsfulla i min tillvaro. Jag vet ju att jag mådde bra i förmiddags men nu känns det bara avlägset och irrelevant. Det är här och nu som gäller och här och nu är inget kul.
