Hela veckan har inte gått än så jag vet inte om terapin idag var veckans höjdpunkt, något jag spekulerade lite kring i gårdagens inlägg. Jag vet dock att timmen hos terapeuten var mycket välbehövlig. Jag behöver få hjälp att se en logik och struktur i det jag annars bara upplever som jobbiga känslostormar. Att kunna sätta känslor och tankar i ett sammanhang gör att de känns mindre överväldigande.
I går meddelade sjuåringen att de från och med nästa vecka ska ha skolgymnastiken utomhus. Stackars barn. Mina minnen av utomhusgymnastik är fotboll på en grusplan (skrubbsår) och trist friidrott (och ännu tristare orientering på friluftsdagarna).
Min fru och jag konstaterade att pojken saknar skor för gymnastik utomhus. När jag idag var på Emmaus så tittade jag därför efter lämpliga skor åt honom. Den som söker skall finna – jag hittade två par Nike i jättebra skick.
Det ena paret passar nu och det andra passar när fötterna på pojken växt lite till. 50 kronor paret – som hittat! Skorna har även blivit godkända av sonen. Han hade dock föredragit att de haft kardborreband.
Till mig själv köpte jag två filmer,
”MASH” (långfilmen) och så ”Good night, and good luck” om McCarthy-åren i USA (med favoriten George Clooney). Jag köpte också en slips. Den tilltalar kanske inte alla men jag tyckte det var en höjdare (jag har redan börjat plocka ihop kläderna att matcha den med).
