För tredje dagen på raken så missade jag i tajmingen när jag försöker fota åttaåringens hopp i bassängen på simskolan. Dagens försök var dock det bästa hittills, nu ser man åtminstone en liten bit av huvudsvålen på honom.
I förmiddags så var jag på ett spännande möte med två herrar från Socialförvaltningen. Det vi diskuterade var min eventuella medverkan i ett möte med Kommunstyrelsen (KS) 
efter sommaren, KS vill informera sig om hur psykisk ohälsa kan påverka möjligheterna till fritid och rekreation och då skulle jag berätta om mina erfarenheter och tankar kring det. Initialt så undrade jag om de verkligen frågade rätt person om att medverka, vad vet jag egentligen? Efter att vi pratat en stund så kändes det ändå som att mina erfarenheter kanske kunde vara relevanta. Jag är därför nu inbokad att prata inför Kommunstyrelsen i början på september (tillsammans med en person till).
De här informationsinsatserna som jag varit med på, Göteborg förra våren, ESF i våras och nu senast STIL i P1, verkar dyka upp med jämna mellanrum. Jag tror att det är bra, det håller mig alert och ger mig ett meningsfullt mål att jobba mot. Jag vet att jag kommer vara superstressad inför mötet men just nu känns det bara positivt att få vara med. Avlöper det hela väl så vet jag också att det kommer stärka min 
självkänsla.
Nåt som också kändes bra i förmiddags var när vi avslutade mötet och en av de som varit med räckte över sitt visitkort och jag kunde svara med att lämna mitt. Det är bara en liten papperslapp men att jag hade den gjorde att jag kände mig lite starkare, lite mer ”med i matchen”.
En annan sak som stärkte självkänslan i dag var när jag tog emot ett paket på Socialförvaltningen. Det 
kom 
ett bud med en kartong diskmedel som jag fick kvittera genom att skriva min signatur (med pekfingret) på nån sorts handdator. Även om det bara var tre flaskor diskmedel som jag tog emot så gjorde det ändå att jag kände mig mer delaktig i verksamheten, det blev ännu tydligare att jag är en i gänget när jag tog emot varuleveranser.
Efter praktiken så träffade jag hustrun och barnen utanför Emmaus. Hon skulle in i en närbelägen butik och titta på köksinredningar och jag tog med ungarna till en leksaksbutik inne i stan. Pojkarna hade sett en leksakspistol på nätet och efter att ha diskuterat saken hela förmiddagen så var de nu villiga att lägga sina egna pengar på att köpa varsin pistol. Det var två förväntansfulla killar 
som stegade in på BR på Köpmansgatan. Vi tog de två sista pistolerna och sen fick killarna
betala sina inköp. De fick gott om växel i kassan på BR, vapnen betalades med mynt.
Eftersom jag var gangsterklädd idag, dubbelknäppt kavaj och en fedora på huvudet, så kunde jag inte låta bli att posera med pojkarnas pistoler när vi kom hem. Blommorna på kavajen tar kanske bort lite av det ”gangstriga” i bilden.
