I går var det Labor Day i USA och där borta brukar man ju säga att det är då sommaren slutar. I år tror jag att det stämmer även i Underlund för idag känns det verkligen som att hösten anlänt. Gårdagen var ganska fin och tillräckligt varm för att jag skulle gå i shorts men idag är det blåst, regn och bara femton grader ute. Gårdagen bjöd även på en fin solnedgång.Höstens ankomst manifesterades också i att jag satt på ”kontoret” i drängkammaren och rökte i kväll, för kallt och för blåsigt ute. I varje fall när det tar nittio minuter att röka ett stopp. När jag gick in efter rökningen så såg jag något som förbryllat mig ända sen jag började röka ute i drängkammaren – baklyset på hustruns cykel lyser alltid (svårt att dokumentera i mörkret…). Då menar jag verkligen alltid, det har lyst i två år nu utan att vi bytt nåt batteri. Så vitt jag vet går lyset inte ens på batteri men nånstans ifrån måste ju strömmen som får baklyset att lysa komma. Hustrun använder knappt cykeln så hon kan inte ha laddat ett batteri den vägen. Eller så är det magi.

Jag har varit orolig för hur det ska gå att vara ensam med ungarna när hustrun är i USA och hittills har det gått både bra och dåligt. Gårdagen gick bra, jag var pigg och saker flöt på bra men idag har jag varit väldigt trött. Saker har väl inte direkt strulat men allt jag företagit mig har gått väldigt tungt.

Jag försöker att laga okomplicerad mat när jag är ensam med pojkarna som nu. I söndags gjorde jag chili con carne som även räckte till i går kväll. Idag blev det omelett med rökt makrill och det är verkligen inget som är svårt att laga, i varje fall inte om man inte röker fisken själv, men det var ändå en enorm ”puckel” jag måste kravla mig över för att komma igång med att laga maten.

Var vänlig följ och gilla: