Häromdagen så berättade jag att sonen och jag varit på ett informationsmöte om hans planerade 
utlandsstudier under gymnasiet. Jag tog mötet som en anledning att klä upp mig lite – samma utstyrsel som på fotot till höger (minus pipan). Efter mötet så frågade jag sonen om han tyckte det var jobbigt att jag inte klädde mig som andra föräldrar och med ett leende svarade han att ”det är okej, jag har vant mig….”. Jag väljer att tolka leendet som att han numera faktiskt tycker det är lite kul att jag inte ser ut som andra föräldrar.
När jag skulle sätta mig med pipan i tisdags kväll så upptäckte jag att det snöade ganska friskt ute. Jag 
lät inte det avskräcka mig utan tog med ett paraply och det går alldeles utmärkt att röka pipa under ett sådant i ymnigt snöfall.
Som följd av snöfallet vaknade vi i går morse upp till ett vinterskrudat Rävinge. Jag knäppte en hel del 
snöfoton under morgonpromenaden med Betty och det var tur att jag passade på då för till eftermiddagen hade snön smält bort. Snöbilder och annat nedan – vissa av bilderna är klickbara.
För knappt ett år sen beklagade jag mig på bloggen över att strömmingen (eller sill som de kallar den i Halland) de säljer i 
butikerna här är så liten, knappt större än en löja. I går köpte jag dock färsk strömming på ICA Maxi och den var faktiskt lagom stor. Jag hade inte tänkt att köpa strömming när jag gick in i butiken, skulle bara ha en grön paprika, men när jag gick förbi fiskdisken så såg jag att de hade extrapris på ”sill”. Jag klev fram och beställde 800 gram strömming och damen bakom disken log mot mig och sa ”Idag är det faktiskt strömming, den är fiskad på din sida”. Till kvällsmat igår åt därför pojkarna och jag stekt strömming och potatismos, riktigt mos – inte det pulvermos jag är uppvuxen med.
Innan jag går och lägger mig på kvällarna så tar jag en kvällsmacka och tittar lite på teve. Just nu ser jag ”Orange is the new black” och jag tycker den är riktigt bra. Jag läste boken för fem-sex år sen men var inte imponerad, serien är dock mycket bättre. Betty sitter jämte mig medan jag fikar, hon väntar 
på att få den sista biten av min macka. När hon fått den så går hon och lägger sig på sin bädd och somnar tämligen omgående. Undantaget är om katten, Stout, för oväsen på ovanvåningen för då sätter eller lägger hon sig vid trappan i hopp om att få syn på honom. Ibland har hon sin favoritleksak med sig då – en tygknut.
