I förmiddags var jag i Halmstad och träffade min läkare (min fru och min terapeut var också med). Vi träffas var tredje månad för att diskutera mitt sjukintyg och så en gång om året för att göra en vårdplan. I dag var det vårdplanen som stod
på dagordningen. Dagens samtal var bra men det känns verkligen som att vårdplanen, åtminstone i mitt fall, inte är något annat än en byråkratisk övning på order av Socialstyrelsen.
Jag hade räknat med att behöva fördriva en timme efter läkarbesöket i väntan på bussen. För mig innebär det oftast en timme på Myrorna. Läkarbesöket gick dock väldigt fort, så jag ställdes inför valet att ta en tidigare buss hem eller gå ner till Myrorna och ta en senare buss. Jag valde bort Myrorna. Jag ville hem, få i mig lunch och komma ut och klippa gräset.
Gräset var kanske inte jättelångt men jag ville gärna klippa det. Egentligen var det väl den där stunden av avskildhet på gräsklipparen som jag var ute efter. Jag tycker det är väldigt rofyllt att puttra omkring på klipparen med nåt i hörlurarna, så klippningen är mest ett svepskäl. I dag lyssnade jag på STIL, som handlade om fötter (det inkluderade allt från fotvård till ost och proggmusik).
Även om det var ett relativt enkelt beslut att välja gräsklippning framför Myrorna så finns det ett ”sug” efter second-handbutiker hos mig. Jag behöver inte kläderna men känslan av att det finns ”fynd” därute som bara väntar på att upptäckas är ganska stark. Shopoholic?
För att kunna klippa gräset så var jag tvungen att åka till macken och köpa bensin till gräsklipparen. Vid bensinpumpen blev jag lite stressad när det stod ”betalning medges ej” på displayen. Jag hade ju använt ett kreditkort som det verkligen borde finnas pengar på. Det var också det kortet som jag betalade Panamahatten med. Min första (fördomsfulla) tanke var – ”Helvete! Nu har de länsat kontot från Ecuador”. Jag provade mitt andra kreditkort med samma resultat – ”Betalning medges ej”. Jag hade lite papperspengar med mig, så jag kunde köpa
bensin till klipparen kontant. När jag betalde bensinen i kassan så frågade jag om de hade problem med Mastercardkort idag? ”Vi är off-line”, så det är nog problem med alla kort” fick jag till svar. Tack och lov, inget internetbedrägeri, vare sig från Ecuador eller någon annanstans.
Eftersom det är måndag så var det tennisträning för sjuåringen idag. Medan han spelade så drillade jag femåringen. Ska han in på ATP-touren och bli min pensionsförsäkring så måste vi börja i tid.
De gamla countrygubbarna (bl.a. Johnny Cash, Waylon Jennings, Billy Joe Shaver och Wille Nelson) som jag börjat lyssna på har ofta tänkvärda, eller åtminstone underfundiga, saker att säga i sina texter. I dag är det Billy Joe Shaver
som får mig att le med orden ”The devil made me do it the first time, the second time I done it by myself”. Så kan det vara och ibland behöver man inte ens hjälp första gången för att komma igång med dåligheter.
