Det händer faktiskt saker på landet också!

I går kväll var det mer livat här än jag önskat. Det började nog så stillsamt med att jag satte mig med pipan men det var ingen vanlig pipkväll eftersom jag hade båda hundarna med mig. Betty var som vanligt lös och Joe hade jag i sele och kopplad till dragkroken på bilen. Inledningsvis gick allt bra och jag var ganska nöjd med att båda hundarna kunde vara med. Sen hörde jag hovklapper från vägen som passerar förbi gården och för att vara lite proaktiv reste jag mig och tänkte gå till Joe för att hålla koll på honom (till skillnad från Betty så är han ovan vid hästar). Jag hade dock knappt rest mig ur stolen innan Betty skällande drog iväg mot hästarna (ett par ponnyer som leddes runt med barn på ryggen). Hon har sett massvis med hästar passera på vägen utan att bry sig men nu brydde hon sig uppenbarligen. Jag skrek åt henne och for efter, då började Joe skälla som en galning och kastade sig mot hästarna. Tyvärr höll inte läderkopplet så plötsligt var han lös också! Tack och lov så stannade båda hundarna på gårdsplanen, Betty vände om frivilligt och Joe kunde jag ta när han stod och skällde.

Min plan att koppla Joe till bilen var uppenbarligen inte så lysande men jag klurade raskt fram en ny för att han skulle kunna vara med mig och Betty när jag rökte pipa – jag stängde in honom i hallen, satte kompostgaller för dörröppningen och öppnade sen dörren mot gårdsplanen. Medan jag gjorde det här så satt Betty i hundburen i bilen. När allt var riggat och klart så öppnade jag bakluckan och buren så att Betty kunde komma ut när hon ville. Ganska omgående hoppade hon ut och kom fram till mig – då forcerade Joe kompostgallren. Två lösa hundar på gårdsplanen igen! Jag hann inte fånga Joe så han for fram till Betty men hon var förhållandevis lugn trots att han var på henne och ville leka. De snurrade runt varandra några gånger, nos mot svan, innan Betty tröttnade och hoppade in i den öppna hundburen i bilen. Joe stod nedanför och gjorde sitt bästa för att få Betty att komma ut och leka med honom. Han gjorde väldigt tydliga inbjudningar till lek men Betty var inte intresserad utan morrade bara åt honom så jag gick och hämtade Joe. Han fick vara instängd medan Betty och jag satt ute och njöt av pipan (bara jag) och sommarkvällen (båda två).

Att bo på landet är ju nytt för Joe så han reagerar för en hel del saker. Att han skulle reagera för kor och får var jag beredd på men i förmiddags var han helt fascinerad av svalor som flög lågt över ett fält. De var tydligen oerhört spännande för jag fick dra honom därifrån. Han har dessutom fått smak för björnbär, han nappar åt sig ett par varje gång vi passerar en buske med mogna bär (han är duktig på att plocka ut de mogna björnbären).

Under lunchpromenaden idag blev det trafikstockning framför oss: tre personbilar, en traktor med gödseltunna och en traktor med släp vid en och samma korning. Säg inte att det inte händer saker på landet! Jag har promenerat en hel del med Joe sen han kom hit och jag har noterat att han fortfarande är lite blyg för mig – varje gång han ska bajsa så går han in i ett buskage eller högt gräs. 🙂 Jag tror kanske inte att det är blygsel som får honom att gå undan men lite märkligt är det för om han gömmer undan högarna så måste de ju fungera sämre som revirmarkörer.

Följ och gilla: