Ekorrn satt i eken
Idag var jag inne på psykiatriska öppenvården och träffade en läkare, 
det var ett rutinsamtal men eftersom det var första gången jag träffade just den läkaren så var jag lite spänd innan. Jag befarade att hon skulle vilja skriva ut ytterligare någon medicin åt mig. För fyra år sen slutade min ordinarie läkare och sen dess har jag aldrig träffat en läkare mer än en gång och min upplevelse är att läkare vill hjälpa till, vill göra något för mig, men det tar sig uttryck i att de tar den enkla vägen för att hjälpa mig – mer mediciner. De är snabba med att skriva ut ny medicin men inte alls lika snabba med att sätta ut den. Den här doktorn överraskade mig dock genom att inte prata nya preparat, hon ville hellre prata om att trappa ner min medicinering. Såna läkare gillar jag! Hon var även bra på andra sätt och vi diskuterade bland annat att den trötthet jag ständigt går omkring med förmodligen indirekt kommer sig av en medicin jag äter. Den kopplingen har ingen läkare diskuterat med mig tidigare, det hade varit hjälpsamt om de gjort det. Vi bestämde att jag skulle få en ny tid efter sommaren och att vi då skulle diskutera eventuella medicinminskningar för att försöka få mig lite piggare (utan att de mörka tankarna och ångesten skenar iväg).
Nån som inte lider av ständig trötthet är Betty som var på hugget i går när vi gick en sväng i skogen. Hon fick span på en ekorre och blev väldigt till sig, hoppade runt och skällde en massa. För ovanlighetens skull hade jag inte den riktiga kameran med mig så jag fick dokumentera henne med mobiltelefonen. När vi gått rundan i skogen så passerade vi eken där ekorren satt och den var kvar på sin gren. När Betty och jag kommit hem så tog jag därför den riktiga kameran och gick tillbaka till eken och till min förvåning var ekorren fortfarande kvar. Bilden blev inte så bra, motivet satt ganska högt upp, men nog syns det att det är en ekorre.
Jag trodde inte att vi hade ekorrar i vår skog längre, har inte sett nån på flera år. Jag vet att vi har mård och iller på våra marker
(eftersom jag fångat ett exemplar av vardera i en fälla) och de äter ju ekorrar så jag utgick ifrån att de käkat upp de ekorrar som funnits i skogen tidigare. En ekorre har uppenbarligen klarat sig.
