Hustrun och yngsta sonen är på Tivoli i Köpenhamn idag så 10-åringen och jag har fått klara oss 
själva. Jag tror att jag klarat mig bättre än han, jag har haft saker att göra medan han inte lyckats få tag på kompisar utan nog haft det lite tråkigt. Fast det är bra för kreativiteten att ha lite tråkigt ibland, att få höra det gjorde dock inte honom gladare….
Sonen och jag har di varje fall gjort en gemensam aktivitet idag, han var med mig när jag cyklade backintervaller. Vi cyklade till backen tillsammans och medan jag cyklade upp och ner för den ett antal gånger så nöjde han sig med att ta sig upp en gång för att sedan beundra utsikten (foto från arkivet).
När jag var färdig så trampade vi hem på småvägar. Jag tror att han uppskattade vår tur, jag gjorde i varje fall det. Den påminde mig om när jag var liten och cyklade med när pappa löptränade (när jag blev lite äldre så sprang jag med). Jag minns de rundorna som väldigt positiva och jag hoppas att sonen ska uppfatta sina cykelturer med mig på samma sätt.
Jag cyklar ju för att mina knän inte är riktigt bra, förmodligen artros, och nu så ska jag vara med i en studie som tittar på möjliga orsaker till artros. 
De ska titta på om lågintensiva inflammationer i kroppen kan orsaka smärtor i knän och händer. Studien kommer inte innebära att jag får hjälp med smärtlindring men jag kommer att få både knän och resten av kroppen ordentligt undersökta de kommande fem åren. Att regelbundet bli ordentligt mätt, vägd och undersökt kanske kan bli en hjälp på traven för mig att gå ner några kilo. Jag är kanske inte fet men jag väger för mycket (känner att det är väldigt mycket att släpa på de få gånger jag försöker springa) och skulle må bra av att bli lite lättare. Jag har också problem med sömnapné, d.v.s. andningsuppehåll i sömnen, och av någon anledning blir det bättre om jag väger mindre.
På pipfronten kan jag meddela att jag gjort min första pipa i ek. Ända sen jag började göra pipor så har jag sagt att pipor i ek inte blir bra eftersom garvsyran i träet kommer förstöra smaken av tobaken. Jag har dock inte haft några vetenskapliga belägg för den ståndpunkten och häromdagen så hittade jag en bit ek som verkligen ”talade” till mig och bad om att få bli snidad till en pipa. Jag var inte svårövertalad och resultatet syns nedan.
Jag tycker faktiskt att det är en av mina bättre pipor. Jag har rökt några stopp i den utan att känna av nån garvsyra. Pipan var inledningsvis svår att röka men det blev bättre när jag borrade upp rökkanalen lite.
